Interpellation om nya förutsättningar, nytt befolkningsmål, ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Markku Abrahamsson (SD)

Efter Northvolts konkurs har vi ett förändrat läge. Befolkningstillväxten har avtagit och istället blivit en utflytt. Osäkerheten kring framtida jobb och näringslivsutveckling har normaliserat konjunkturen lokalt, som tidigare i nästan alla relevanta mätpunkter var bättre än i riket i stort. Mitt i detta står Skellefteå kommun och Skellefteå kommunkoncern, t ex Skelleftebostäder, med en stor del nyligen avslutade investeringar, och en hel del planerade investeringar. Investeringar som föranleder kostnader där intäkter och framtida avkastning blivit allt mer otydlig.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare varit kritiska till kommunens offensiva befolkningsmål och var, tillsammans med Miljöpartiet, det enda parti som inte ställde sig bakom målet om 90 000 invånare. Vår kritik har handlat om vikten av inte lita för mycket på förhoppningar och prognoser. Vi har sagt att långsiktigt ansvarstagande inte innebär att förlita sig på ekonomiska förväntningar som riskerar att inte infrias.

Men denna interpellation handlar inte i första hand om att kritisera det som varit. Det finns bra aspekter i den tillväxt som varit, även om målen idag känns svåra att uppnå. Jag vill istället diskutera vilken väg framåt som är mest ansvarsfull utifrån dagens förutsättningar. Jag vill veta hur kommunstyrelsen ser på kommunens ansvar i att inte fortsätta en alltför, investeringsmässigt och ekonomiskt, offensiv tillväxtpolitik när förutsättningar saknas och om det finns en ambition att ändra det utstakade befolkningsmålet.

Mina frågor till Kommunstyrelsens ordförande är följande:

1. Finns det idag realistiska underlag som visar på att Skellefteå kommun kommer ha 90 000 invånare innan 2030 och att detta mål därför bör kvarstå?

2. Anser kommunstyrelsen att det vore rimligt att i närtid göra justeringar av befolkningsmålet på 90 000 invånare innan 2030, t ex genom en nedjustering?

3. Finns det en risk för att Skellefteå kommun bedriver en för offensiv politik (investeringsmässigt, ekonomiskt) om målet på 90 000 invånare kvarstår?

4. Har befolkningsprognosen varit för offensiv – sett till förväntningar kopplat till framtida skatteunderlag – borde kommunen haft ett mer kritiskt perspektiv på förväntad inflyttning?"

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: "Fråga: Finns det idag realistiska underlag som visar på att Skellefteå kommun kommer ha 90 000 invånare innan 2030 och att detta mål därför bör kvarstå? Svar: Tveklöst är Skellefteå kommuns befolkningsmål om 90 000 invånare år 2030 väldigt utmanande. Men när det bestämdes pågick en av landets största företagsetableringar i modern tid. Då bedömdes befolkningsmålet verkligen möjligt att nå.

Skellefteå kommuns tydliga inriktning mot hållbar tillväxt har gagnat kommunen väl. Utvecklingsstrategin 2030 har varit viktig för att peka ut färdriktningen, beskriva vad som måste ske, att locka nya människor och att skapa framtidstro. Trots upp och nedgång har Skellefteå kommun idag 3 000 fler invånare och många fler företag än vid tiden innan utvecklingsstrategin togs fram.

Det är näringslivsetableringarna som varit språngbrädan. De nya företagen och verksamheterna har breddat Skellefteås näringsliv. De stora etableringarna och investeringarna som inleddes efter utvecklingsstrategins framtagande har alla varit väldigt viktiga. De största investeringarna har gjorts med privat kapital och det har gett förutsättningar för ytterligare etableringar. Det var detta som förstärkte att den Socialdemokratiska regeringen återigen kunde lägga in och fatta beslut om byggande av Norrbotniabanan våren 2018 i den Nationella planen för transportinfrastruktur (NTP). Samma regering beslutade också att föra in åtgärden E4, förbifart Skellefteå våren 2022 i NTP. Det gjorde att Region Västerbotten fattade beslut om att bygga ut Skellefteå sjukhus. En viktig grund för näringslivets och statens beslut om satsningar i Skellefteå var kommunens tydliga mål, avsikter och prognoser för utveckling.

Utvecklingsstrategin 2030 följdes av fortsatt progressiv planering med översiktsplaner, detaljplaner och fler styrdokument för hela kommunen. Samtidigt gjordes offentliga investeringar i vatten- och avloppsförsörjning, nytt kulturhus, nya förskolor och skolor samt vård- och omsorgslokaler. Fler sport- och fritidsanläggningar har byggts liksom ny hamn och omfattande om- och nybyggnad av gator, broar och parker. Vidare skapades nya områden för etablering av handel- och industriverksamheter och bostadsbyggande. Inom kommunkoncernen har stora satsningar skett på utbyggnad av energiproduktion och distribution samtidigt som många nya bostäder byggts. Nysatsningar på

högre utbildning och forskning samt flygplatsen med nya verksamheter är också betydelsefulla.

Sedan Utvecklingsstrategin 2030 och befolkningsmålet bestämdes har många olika företeelser i Skellefteå kommun växt kvantitativt och utvecklats kvalitativt. Många medborgare har fått ökad livskvalité samtidigt som kommunen blivit attraktivare för nya människor. Den invånarundersökning som gjordes 2021 visade på att en överväldigande majoritet i befolkningen uppskattade den hållbara och progressiva utvecklingen. Skellefteå kommun står 2026 än bättre rustat än tidigare att ta emot många nya företag och många nya invånare både i stad och på landsbygd.

Fråga: Anser kommunstyrelsen att det vore rimligt att i närtid göra justeringar av befolkningsmålet på 90 000 invånare innan 2030, t ex genom en nedjustering? Svar: Det Skellefteå kommun gjort de gångna åren i samverkan med näringsliv, allmänheten, ideell sektor samt olika offentliga aktörer har syftat till att driva hållbar utveckling. Ett flertal analyser visar att Skellefteå kommun behöver inflyttning för att på sikt klara utmaningar inom både demografi och ekonomi. Utan inflyttning kommer kommunen befolkning att minska samtidigt som andelen äldre blir oproportionerligt stor. Då uppstår både arbetskraftsbrist och försämrad ekonomi för hela lokalsamhället. Ett sätt att visa det är med statens basprognos. Basprognosen grundas den statliga långtidsutredningen och analyser av demografi från SCB. År 2006 angav basprognosen att Skellefteå kommun skulle ha en befolkning på 69 000 personer år 2020, samtidigt som den bedömdes fortsätta att minska därefter. Den prognosen utgjorde ingen bra grund för att få till statliga satsningar eller framtidstro för Skellefteå kommun.

Det som gjorts de senaste 10-15 åren har skapat förutsättningar nya invånare. Det gäller rymlighet både i form av bostäder och skolor. Det gäller etableringsmöjligheter för nytt näringsliv. Det gäller infrastruktur för energiförsörjning samt resor- och transporter. Det gäller möjligheter till fritid, kultur och rekreation samt mycket mer.

Att utifrån den positionen välja att sänka befolkningsmålet skulle skicka en väldigt konstig signal till medborgarna och omvärlden. Även om det beslutade befolkningsmålet är utmanande behöver kommunfullmäktige fortsätta att driva en progressiv och hållbar utveckling.

Fråga: Finns det en risk för att Skellefteå kommun bedriver en för offensiv politik (investeringsmässigt, ekonomiskt) om målet på 90 000 invånare kvarstår? Svar: Skellefteå kommun har den gångna tioårsperioden drivit en mycket intensiv ekonomisk politik med focus på investeringar som är tillväxtskapande. Samtidigt ska man komma ihåg att under perioden innan utvecklingsstrategin beslutades var behoven låga och då var investeringarna också begränsade. Det byggde upp en finansiell styrka att driva de satsningar som vi nu är i slutfasen på. Nu har kommunen gjort merparten av de offentliga investeringar som behövs för att nå målet på 90 000 invånare. När sådana förutsättningar föreligger att nå målet så är det helt naturligt att kommunen sänker investeringstakten och därmed den finansiella belastningen. Nu måste Skellefteå kommuns fortsatta arbete tydligt inriktas på att locka nytt näringsliv och nya invånare. Det är en förutsättning för att utvecklingen ska bli bra på lång sikt.

Fråga: Har befolkningsprognosen varit för offensiv – sett till förväntningar kopplat till framtida skatteunderlag – borde kommunen haft ett mer kritiskt perspektiv på förväntad inflyttning? Svar: Analyserna av prognoserna har varit tämligen samstämmiga och besluten i kring strategi, planer och investeringar har i det stora hela tagits i samförstånd i kommunfullmäktige. När de stora etableringarna möjliggjordes krävdes ett väldigt engagerat lokalsamhälle och satsningar från Skellefteå kommun. Det har medfört att kommunens utveckling har vänt uppåt. Befolkningsutvecklingen har varit bra men den kunde ha blivit än bättre om inte delar av näringslivet fått de problem de fick. Som framgår av det beskrivna har alternativet att inte driva för en offensiv befolkningsprognos inte varit angenämt för någon i kommunen. Nu står i stället Skellefteå kommun väl rustade för att växa framåt, ta emot nya företag och invånare. Det med unika förutsättningar i kommunen utifrån tillgången till energi och övrig samhällsinfrastruktur. "