Interpellation om k-dagarnas användning, ställd till gymnasienämndens ordförande av Pär Sehlstedt (SD)

 undervisningens kvalité och likvärdighet riskerar att urholkas

Den minskade undervisningstiden (från 100 timmar per kurs) har i förlängningen lett till försämrade resultat i flera ämnen. Här har det uppstått en del problem med införandet av halva k-dagar (kompetens- och/eller kunskapsdagar). En del elever passar på då på att ”ta ledigt” resten av dagen. Enligt flera lärare skulle det, förutom att införa hela k-dagar, också vara gynnsamt att förlägga dem i slutet av maj eller början av juni när behovet av samrättning för att kvalitetssäkra en likvärdig bedömning av de olika undervisningsgrupperna är som störst.

Till detta kommer också ändring av förste lärares uppdrag. Tidigare arbetade de ämnesvis för att utveckla utveckla undervisningen och leda ämneslagen. I år fick de i stället leda arbetslag i program där de saknar insyn i och adekvat kunskap om.

Många gymnasielärare upplever att de senaste två åren har präglats av toppstyrning, ibland i strid med skollagens krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De efterlyser en kontinuitet i sin arbetssituation.

Med anledning av ovanstående riktar jag följande frågor till gymnasienämndens ordförande:

1. Finns det planer på att ta bort halva k-dagar?

2. Förlägga dessa dagar i slutet av vårterminen?

3. Återgå till tidigare arbetsordning vad gäller förste lärare?

4. Hur ser gymnsienämndens ordförande på lärarnas oro avseende toppstyrning i strid med gällande skollags krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?”

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:” Fråga: Hur ser tidsplaneringen ut för kommande läsårs k-dagar? Svar: Efter genomförd utvärdering har gymnasieavdelningens ledning uttryckt önskemål om att förändra strukturen för kompetensutvecklingsdagarna. Inriktningen är att inte längre planera för halva kompetensutvecklingsdagar från och med läsåret 2027/2028.

Det är dock inte nämnden som beslutar om antalet kompetensutvecklingsdagar. Antalet arbetsdagar för lärare regleras genom gällande avtal, medan elevernas läsår regleras i gymnasieförordningen. Eleverna ska ha minst 178 skoldagar och inom läsåret får högst fem dagar användas för kompetensutveckling. Därutöver förläggs kompetensutvecklingsdagar före och efter elevernas läsår.

Nämnden fastställer läsårsramarna, det vill säga läsårets start- och sluttider. Den närmare planeringen av kompetensutvecklingsdagarnas förläggning sker inom dessa ramar och redovisas vanligtvis i samband med nämndens beslut om läsåret, efter sedvanlig samverkan på avdelningsnivå.

Fråga: Är det aktuellt att förlägga dessa k-dagar i slutet av vårterminen? Svar: Nej. Syftet med k-dagarna är att skapa mer gemensam tid för pedagogerna över hela läsåret – och i viss mån förhålla sig till att nyttja planeringstid under de veckor av läsåret som tidsmässigt sammanfaller i anslutning till lovdagar och/eller helgdagar.

Fråga: Är det aktuellt för förstelärarna att återgå till en organisering som liknar uppdraget de hade med det tidigare arbetssättet? Svar: Nej det är det inte. Tidigare såg uppdragen olika ut och endast ett begränsat antal ämneslag hade förstelärare, vilket innebar att kvalitetsarbetet bedrevs på olika sätt inom avdelningen. Nu arbetar förstelärarna likvärdigt inom hela gymnasiet utifrån Skolverkets målmall i syfte att stötta alla arbetslag i utvecklingen av sitt kvalitetsarbete. På avdelningen står den pedagogiska utvecklingen står i centrum, inte det specifika ämnet.

Det nuvarande arbetssättet ser verksamheten som det mest ändamålsenliga sättet att arbeta för att fortsätta stärka likvärdigheten i undervisningen mellan olika skolor, program och kurser – för alla elever. Den samlade bedömningen är att arbetet med förstelärare har gett goda resultat på gymnasiet, även om arbetet fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas där metodik och arbetssätt successivt implementeras och integreras i verksamheten.

Fråga: Hur ser gymnasienämndens ordförande på lärarnas oro beträffande toppstyrning i strid med gällande skollags krav på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Svar: Avdelning LUV har haft ett tydligt fokus på att alla elever och deltagare ska möta en likvärdig utbildning, oavsett skola eller program. Detta har inneburit förändringar i verksamhetens organisation och arbetssätt inom olika delar av gymnasiet. För att stärka likvärdigheten har avdelningen arbetat med att skapa en gemensam vetenskaplig grund och en mer sammanhållen struktur för undervisningen. En tydligare gemensam riktning och struktur kan innebära att enskilda pedagoger ibland behöver anpassa sitt arbetssätt, även när det skiljer sig från tidigare rutiner eller egna preferenser.

Bedömningen är samtidigt att ökad samsyn och gemensamma arbetssätt stärker verksamheten som helhet och skapar bättre förutsättningar för elevernas utveckling. En ökad grad av gemensam styrning och gemensamma arbetssätt är i vissa delar nödvändig för att säkerställa likvärdighet mellan skolor, program och kurser. Utgångspunkten är alltid elevernas bästa och att alla elever ska ges så likvärdiga förutsättningar som möjligt, oavsett var de går gymnasiet.

Avdelningen ser att det finns utvecklingsområden i förändringsarbetet. Ett sådant område är att i ännu högre grad informera om och förankra förändringar i ett tidigt skede för att skapa förståelse, delaktighet och goda förutsättningar för genomförandet. Utgångspunkten är att elevens bästa ska stå i centrum. De förändringar som genomförts som inneburit nya arbetssätt syftar till att stärka undervisningens kvalitet, skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna och säkerställa att verksamheten bedrivs i linje med skollagens bestämmelser och nämndens ansvarsområde.”