Interpellation om läs- och skrivförmåga, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Pär Sehlstedt (SD)

Detta ät ett resultat av att svensk skola under decennier har anpassat bort uthållighetsträning vid läsning. Allt färre elever klarar av resonemangskedjor, abstraktioner och slutledningsförmåga. Detta är extra allvarligt då det är förmågan till lång djup läsning som gett människan möjlighet att utveckla kritiskt tänkande.

Var fjärde grundskoleelev saknar godkänt i något ämne efter årskurs nio, var sjätte elev är inte behörig till något gymnasieprogram efter grundskolan. 30% av gymnasieeleverna tar inte examen efter tre års studier. Var fjärde gymnasieelev tar inte examen efter 4 år. Det är bara hälften av gymnasieeleverna som uppnår grundläggande behörighet till högskola och universitet efter tre år på gymnasiet.

Var fjärde 15-åring saknar funktionell läs- och skrivförmåga. Den siffran kommer från den senaste PISA-undersökningen. Det innebär:

• att de inte kan förstå instruktioner
• läsa nyheter
• fylla i formulär
• tolka skyltar
• anpassa språk efter situation

Detta är resultatet av en successiv nedjustering av kraven i hela utbildningssystemet.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor:

1. Hur ser den aktuella situationen ut vad gäller funktionell läs- och skrivförmåga för Skellefteås 15-åringar?

2. Kan man se förändring över tid?

3. Vilka åtgärder kan vidtas på lång- och kort sikt?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: "Fråga: Hur ser den aktuella situationen ut vad gäller funktionell läs- och skrivförmåga för Skellefteås 15-åringar? Svar: Fram till och med läsåret 2022/23 redovisades resultaten på nationella provens delprov som delprovsbetyg (A–F). Från och med läsåret 2023/24 redovisas resultaten istället som delprovspoäng. Det gör att resultaten inte direkt är jämförbara över tid. Av samma anledning redovisas endast de två senaste läsåren i svaret till interpellationens frågeställningar.

De nationella proven i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 9 ger en indikation på elevernas funktionella läs- och skrivförmåga. För frågeställningen är delprov B (läsförståelse) och delprov C (skriftlig framställning) särskilt relevanta. Delproven genomfördes under vårterminen och ska rapporteras till SCB senast 18 juni. Statistiken omfattar därför inte läsåret 2025/2026. Resultaten visar att elevernas skrivförmåga är stabil mellan de två läsåren medan läsförståelsen minskar något. Skrivdelen är samtidigt det område där eleverna generellt uppnår lägre resultat än i läsförståelse. Sammantaget indikerar resultaten att elevernas funktionella läs- och skrivförmåga i huvudsak är stabil.

Resultaten för svenska som andraspråk redovisas som ett komplement till bilden av elevernas språkförmåga. Gruppen omfattar cirka 70 elever per år och elevsammansättningen kan variera mellan läsåren. Resultaten påverkas därför i högre grad av förändringar i elevgruppen än vad som är fallet för elever som läser svenska. De bör därför främst användas för att beskriva nuläget och inte som underlag för långtgående slutsatser om utvecklingen över tid för gruppen.

Fråga: Kan man se förändring över tid? Svar: För elever som läser svenska syns en mindre nedgång i läsförståelse mellan läsåren 2023/24 och 2024/25, medan resultaten i skriftlig framställning är i princip oförändrade. Det innebär att den funktionella skrivförmågan framstår som stabil medan utvecklingen inom läsförståelse behöver följas fortsatt.

För elever som läser svenska som andraspråk syns vissa förändringar mellan åren, men eftersom elevgruppen är relativt liten och sammansättningen varierar mellan läsåren bör resultaten tolkas med försiktighet. Det går därför inte att med säkerhet avgöra om skillnaderna speglar en faktisk förändring i språkförmågan eller om de beror på variationer i elevgruppen.

Fråga: Vilka åtgärder kan vidtas på lång- och kort sikt? Svar: Lärarnas samlade beprövade erfarenhet tas tillvara genom kollegialt lärande, strukturerad uppföljning och utveckling av undervisningen. Som förbättrande åtaganden i avdelningens systematiska kvalitetsarbete riktas särskilt två åtaganden till detta

nämligen, Kvalitetsutvecklingsmodellen – med likvärdighet, lärande och undervisningsutveckling i fokus samt Språkutveckling – tidig progression och likvärdighet.

Med kvalitetsutvecklingsmodellen ges goda förutsättningar att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla undervisningen utifrån analyser av elevers resultat. En viktig del i detta är att tidigt identifiera elevers behov av stöd och sätta in adekvata insatser för att främja deras kunskapsutveckling.

Ett exempel på det praktiska arbetet med modellen är kartläggningsverktyget LegiLexi, som ger ett strukturerat underlag för att följa elevers läsutveckling över tid och som används på alla grundskolor från förskoleklass till åk 6.

Resultaten från LegiLexi är exempel på data som används i förbättringsarbetet på huvudmannanivån, rektorsnivån och på undervisningsnivån – det kan ses som en åtgärd som är både lång och kortsiktig eftersom den ger en bild av faktiska kunskaper och följer utvecklingen över tid. Läsåret 2025-26 är det första läsåret där kommunen har ett sammanhållet kommunövergripande underlag enligt nuvarande struktur. Resultaten visar att kommunen som helhet ligger i nivå med eller över tidigare års nationella resultat inom flera områden i lågstadiet.

Skollagen har nyligen förstärkt skrivningarna kring skolbibliotekens roll. Ett tillgängligt och pedagogiskt integrerat skolbibliotek är en viktig resurs för att långsiktigt stimulera elevers läsintresse och stödja deras språkutveckling. Genom samverkan mellan lärare och bibliotekspersonal ges elever möjlighet att möta ett brett utbud av litteratur och utveckla sina lässtrategier i meningsfulla sammanhang. ”