Interpellation om riskgrupper, kommunens aktivitetsansvar och långsiktiga åtgärder, ställd till för- och grundskolenämndens ordföranden, av Christina Soldan (L)

Med anledning av detta vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande (S):

1. Hur fördelar sig de elever som riskerar att lämna årskurs 9 utan gymnasiebehörighet: mellan olika skolenheter, mellan flickor och pojkar, samt utifrån socioekonomiska faktorer och behov av särskilt stöd?

2. Hur säkerställs samverkan mellan skola, elevhälsa, socialtjänst och vårdnadshavare för dessa elever i slutet av grundskolan?

3. Hur många elever bedöms omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) efter sommaren, och vilka konkreta planer finns för att snabbt fånga upp och stötta dessa ungdomar?

4. Vilka långsiktiga, förebyggande åtgärder avser nämnden att vidta för att minska andelen elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: Fråga: Hur fördelar sig de elever som riskerar att lämna årskurs 9 utan gymnasiebehörighet: mellan olika skolenheter, mellan flickor och pojkar, samt utifrån socioekonomiska faktorer och behov av särskilt stöd?

Svar: Av de 183 elever som i dagsläget inte är behöriga till gymnasiet är 94 flickor och 89 pojkar. Bland de fem skolor som bedöms ha störst socioekonomiska utmaningar återfinns tre av de skolor som har den lägsta andelen elever som i nuläget är behöriga till gymnasiet. Den skola

som uppvisar den högsta andelen behöriga elever återfinns ungefär i mitten av skalan utifrån beräkningar av socioekonomiska faktorer. Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik som särskilt inkluderar elever i behov av särskilt stöd när det gäller elever som riskerar att lämna årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Respektive rektor ansvarar för uppföljningen av särskilt stöd och det arbetet sker på individnivå.

Fråga: Hur säkerställs samverkan mellan skola, elevhälsa, socialtjänst och vårdnadshavare för dessa elever i slutet av grundskolan? Svar: Det finns ingen automatisk koppling mellan avsaknad av gymnasiebehörighet och behov av samverkan mellan skola och socialtjänst. Om behovet finns använder verksamheterna samverkansstrukturen HLT – ”Hälsa, Lärande och Trygghet” där Regionen, skolan och socialtjänsten samarbetar.

Fråga: Hur många elever bedöms omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) efter sommaren, och vilka konkreta planer finns för att snabbt fånga upp och stötta dessa ungdomar? Svar: Det kommunala aktivitetsansvaret är inte en fråga för för- och grundskolenämnden. Vi kan heller inte göra en bedömning i dagsläget hur många av eleverna i årskurs 9 som inte kommer påbörja en gymnasieutbildning, det är för många parametrar som spelar in. Vi vet till exempel inte hur många elever utan gymnasiebehörighet som kommer påbörja ett introduktionsprogram, vi vet inte heller hur många elever med behörighet till gymnasiet som sedan väljer att inte påbörja en gymnasieutbildning.

Fråga: Vilka långsiktiga, förebyggande åtgärder avser nämnden att vidta för att minska andelen elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet? Svar: Att arbeta med långsiktiga förebyggande åtgärder handlar om tidig upptäckt och tidiga insatser för de aktuella eleverna."