Interpellation om gymnasieexamen som grund för Skellefteås kompetensförsörjning – nuläge och akuta insatser. Ställd till gymnasienämndens ordföranden, av Christina Soldan (L)

Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):

1. Hur många elever i Skellefteå kommun beräknas i dagsläget inte uppnå gymnasieexamen inom tre år på nationella program, samt lämna gymnasieskolan utan examen totalt sett?

2. Hur har examensgraden utvecklats de senaste fem åren, och hur förhåller sig resultaten till riket och jämförbara kommuner, särskilt mot bakgrund av det ökade lokala kompetensbehovet?

3. Vilka konkreta, tidsatta insatser genomförs för elever i årskurs 3 på gymnasiet som riskerar att inte nå examen, och hur kopplas dessa insatser till arbetsmarknadens behov?

4. Hur följs dessa insatser upp på individnivå för att säkerställa att fler elever faktiskt når examen innan avslutad skolgång?"

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"1. Vi har i dagsläget ingen säker siffra för hur många elever som riskerar att inte nå examen i år.

Jag kan dock försäkra fullmäktige om att varje skola identifierar elever som saknar kurser för examen och arbetar för att de ska kunna ta en examen. Som huvudman är vi medvetna om att vi behöver hitta en bättre struktur för att identifiera dessa elever tidigare så att det också kan påverka till exempel resursfördelningen.

2. I Skellefteå kommuns kommunala gymnasieskolor har andelen elever med gymnasieexamen inom tre år ökat de senaste fem åren, från 68,3 procent år 2021 till 73,5 procent år 2025.

Under de senaste fem åren har en högre andel elever i Skellefteå kommun tagit examen inom tre än jämfört med riket och jämförbara kommuner.

3. Individuella stödinsatser utformas för respektive elev. Insatserna kan bestå av förstärkt undervisning, anpassningar, extra stöd i specifika kurser eller alternativa planeringar för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt.

Elever som inte når examen ska lämna gymnasiet med en tydlig plan framåt, exempelvis genom kompletterande studier inom vuxenutbildning. På så sätt kopplas skolans arbete ihop med både elevens individuella behov och kommunens behov av framtida kompetensförsörjning.

4. Uppföljningen av insatserna sker systematiskt på individnivå för att säkerställa att åtgärderna får önskad effekt. Det är mentor, undervisande lärare, elevhälsa och skolledning som tillsammans har ett ansvar för att identifiera utveckling, hinder och behov av ytterligare stöd. Det här arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete där både individuella resultat och övergripande mönster analyseras för att förbättra verksamheten. "