Interpellation om avbrott från gymnasiet och kommunens ansvar i relation till arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Ställd till gymnasienämndens ordförande av Christina Soldan (L)

och social hållbarhet.

Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):

1. Hur ser fördelningen ut av elever som inte når gymnasieexamen eller avbryter sina studier mellan olika program och skolenheter, mellan kvinnliga och manliga elever, samt utifrån socioekonomiska faktorer och behov av särskilt stöd?

2. Vilka är de vanligaste orsakerna till att elever inte fullföljer gymnasieutbildning, och hur kopplas denna analys till nämndens och kommunens övergripande arbete med kompetensförsörjning?

3. Hur många ungdomar som lämnar gymnasiet utan examen bedöms omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA), och hur säkerställs att dessa snabbt får insatser som leder vidare till studier eller arbete i en växande lokal arbetsmarknad?

4. Vilka långsiktiga åtgärder vidtar nämnden för att öka genomströmningen i gymnasieskolan och samtidigt möta arbetsmarknadens behov av kompetens?"

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"Christina Soldan (L) har ställt en interpellation till mig och jag ger följande svar:

1. För de högskoleförberedande programmen varierar andelen elever som inte tar examen inom tre år både över tid och mellan olika program. I avgångskullen 2025

för elever som har studerat i tre år hade det estetiska programmet den högsta andelen elever utan examen, cirka 31 procent, medan ekonomiprogrammet hade den lägsta andelen, knappt 2 procent. Under de senaste fem åren har kvinnor inom de högskoleförberedande programmen genomgående haft en lägre andel som inte tar examen jämfört med män.

Motsvarande variationer återfinns även inom de yrkesförberedande programmen, där andelen elever som inte tar examen inom tre år skiljer sig mellan både program och avgångskullar. Flera yrkesprogram har relativt få elever, vilket innebär att resultaten kan variera mer än för de högskoleförberedande programmen.

I avgångskullen 2025 för elever som har studerat i tre år var det omkring 20 procent elever utan examen inom barn- och fritidsprogrammet, el- och energiprogrammet samt VVS-programmet. Bygg- och anläggningsprogrammet samt fordons- och transportprogrammet uppvisade den lägsta andelen, cirka 4–6 procent. Under samtliga av de senaste fem åren har män inom de yrkesförberedande programmen haft en lägre andel utan examen jämfört med kvinnor.

Det finns inget identifierat mönster mellan avsaknad av examen och de socioekonomiska variabler förvaltningen följer. Detta gäller oavsett program eller programtyp. Särskilt stöd finns inte tillgängligt som kvantitativ data och kan därför inte jämföras mot elever med eller utan examen.

2. Gymnasiearbetet och svenska är de kurser som vanligen saknas för examen, både inom yrkes- och högskoleförberedande program.

Elever som inte når examen ska lämna gymnasiet med en tydlig plan framåt, exempelvis genom kompletterande studier inom vuxenutbildning. På så sätt kopplas skolans arbete ihop med både elevens individuella behov och kommunens behov av framtida kompetensförsörjning.

3. Den senaste rapporten från mars 2026 visade att 249 ungdomar ingick i målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret. Under perioden januari – mars 2026 registrerades 52 nya avhopp från gymnasiet.

För att säkerställa att en ungdom som lämnar gymnasiet utan examen snabbt får rätt insatser arbetar vi med tidiga övergångar mellan gymnasieskolan, kommunens aktivitetssansvar, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Arbetet bygger på samordning mellan flera verksamheter där individens behov står i centrum. Målet är att den unge så snabbt som möjligt ska erbjudas relevanta vägar vidare. I en kommun med stora kompetensbehov är det inte bara en fråga om utbildning utan också om social hållbarhet och långsiktig kompetensförsörjning.

4. Kommunen arbetar med att stärka elevernas möjlighet att fullfölja sin utbildning genom ett systematisk fokus på kvalitet i undervisningen. Viktiga delar är tidiga stödinsatser, hög undervisningskvalitet och nära pedagogiskt ledarskap.

För att säkerställa att utbildningarna möter arbetsmarknadens behov av kompetens har samverkan mellan skola och arbetsliv stärkts. Det har skett genom exempelvis arbetsplatsförlagt lärande, studie- och yrkesvägledning samt utbildningsdimensionering utifrån framtida kompetensbehov."