Interpellation om gymnasieskolans arbete mot rekrytering till kriminella nätverk. Ställd till gymnasienämndens ordförande, av Andreas Löwenhöök (M).

Med anledning av detta ställer jag följande frågor till ordförande i gymnasienämnden, Joakim Dahlgren (S):

1. Hur arbetar gymnasieskolan med att identifiera elever som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk?

2. Vilka konkreta åtgärder vidtas när det finns misstanke om att en elev är föremål för eller delaktig i rekrytering?

3. Hur ser samverkan ut mellan gymnasieskolan, socialtjänsten och polisen i dessa frågor, och hur säkerställs att den fungerar i praktiken?

4. Vilka ytterligare åtgärder är nämnden beredd att vidta för att motverka att gymnasieelever dras in i kriminella miljöer?"

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"1. Jag vill börja med att lyfta en av de viktigaste delarna i vårt brottsförebyggande arbete – nämligen vuxennärvaron i skolan. Genom våra skolvärdar finns vuxna på plats i de öppna miljöerna i skolan. Det de ser och hör i vardagen är avgörande för hur vi arbetar med både trygghet och studiero. Skolvärdarna har också en nära samverkan med FRIS – polis, socialtjänst och skola – vilket är centralt i arbetet med att motverka att elever rekryteras till kriminella nätverk.

De har även en viktig roll när det gäller tillträdet till skolans lokaler. Förvaltningen har en framtagen besöksrutin som verksamheten ska följa. Den är förvaltningsgemensam och finns publicerad på insidan. Syftet med rutinen är att säkerställa trygghet och korrekt agerande från personal i händelse av att en obehörig person befinner sig i verksamhetens lokaler eller verksamhetsområde.

Upplevelsen från enheten Lokaler och säkerhet är att rutinen bidragit till ett större lugn i verksamheten. Med rutinen blir det inte personbundet och upp till varje enskilda medarbetares egen bedömning på samma sätt som tidigare.

Efter en viss tid på förmiddagen låser vi dörrarna, och besökare hänvisas till en gemensam entré. Det gör att vi får bättre kontroll över vilka som rör sig i skolmiljön och kan uppmärksamma obehöriga, oavsett avsikt. Om vi ser återkommande mönster, till exempel att en obehörig person vistas kring skolan kan vi kontakta ungdomspolisen och brottsförebyggande samordnare.

Uppfattningen från säkerhetsamordnare och skolvärdar, är att besöksrutinen bidragit till ett större lugn i verksamheten. Med rutinen blir det inte personbundet och upp till varje enskilda medarbetares egen bedömning på samma sätt som tidigare. Alla på skolan blir därmed en del av det brottspreventiva arbetet på ett annat sätt än tidigare, med en generellt höjd medvetenhet.

Förvaltningen har även stärkt kompetensen inom skolsäkerhet genom säkerhetssamordnare med erfarenhet från mer utsatta miljöer. Det ger verksamheten på gymnasiet ett viktigt stöd – både strategiskt och mer praktiskt.

2. Hur vi agerar i enskilda fall beror förstås på situationen. Om det gäller en elev under 18 år kontaktar vi alltid vårdnadshavare. Vi vill tidigt vara tydliga med den oro vi ser kring beteenden eller umgänge. Här spelar elevhälsan en viktig roll, och skolvärdarna är en del av det arbetet. Genom elevhälsoteamet kan vi lyfta frågor ur flera perspektiv och hitta rätt sätt att nå fram. Vi försöker också alltid använda den person som har bäst relation till eleven – det ökar chansen till en bra dialog. Elevhälsoteamet, inklusive skolvärden, har bra samarbetsvägar till socialtjänsten och ungdomspolisen.

Vid mer allvarliga situationer, där brott misstänks, tillkallas polis – och tack vare närheten till polisen kan de snabbt vara på plats[VB1.1][AB1.2], åtminstone vid gymnasieskolorna som finns i tätorten. Sen har vi ju alltid möjligheten till dialog med ungdomspolisen även i ej brådskande ärenden.

3. Samverkan är en nyckel i arbetet. Inom FRIS arbetar vi på en strategisk nivå, med fokus på analys, planering och långsiktiga åtgärder. Gruppen träffas ett par gånger per termin och delar lägesbilder och trender – alltid på gruppnivå. Det mynnar ut i konkreta insatser i vardagen hos respektive verksamhet.

Vi arbetar också med att sprida kunskap i samverkan. Till exempel genom föreläsningar som Gängsnack som nyligen ägde rum i Skellefteå, där allmänheten får ökad förståelse för riskfaktorer och tidiga tecken för barn och elever som kan vara på väg in i gängkriminalitet.

Under hösten 2025 har arbetet på kommunledningsnivå stärkts ytterligare och en säkerhetssamordnare med både strategiskt och operativt ansvar har anställts. Denne blir en viktig länk till den löpande och väl fungerande samverkan mellan olika aktörer som redan finns.

4. Att fullfölja sin gymnasieutbildning är i sig en stark skyddsfaktor mot kriminalitet. Det betyder att arbetet med trygghet och studiero också är ett direkt brottsförebyggande arbete. Att satsa på att arbeta för att fler fullföljer sina gymnasiestudier gynnar därmed det brottspreventiva arbetet.

Avslutningsvis fortsätter vi att utveckla det här arbetet genom att integrera det ännu tydligare i skolans kvalitetsarbete, särskilt inom elevhälsan. Vi stärker också samarbetet med socialtjänsten, där målet är kortare kontaktvägar och snabbare samverkan – både i förebyggande arbete och i akuta ärenden. Och med stöd av våra säkerhetssamordnare, fungerande samverkansstrukturer och god kontakt med

ungdomspolisen står gymnasieskolorna väl rustade för det brottspreventiva arbetet i gymnasiet."