Interpellation om att ställa två viktiga funktioner mot varandra, ställd till gymnasienämndens ordförande, av Christina Soldan (L)

Studie- och yrkesvägledningen är en avgörande funktion för att elever ska göra rätt val, fullfölja sina studier och hitta vägar vidare till arbete eller högre utbildning. När denna funktion försvagas ökar risken för felval, avhopp och i förlängningen ett ökat utanförskap.

Samtidigt vittnar fackliga företrädare om en oroande utveckling där elever får mindre stöd och i större utsträckning förväntas navigera sin framtid på egen hand.

Dessutom framstår den ekonomiska logiken i beslutet som ytterst oklar.

Att ta bort 2,5 tjänster som studie- och yrkesvägledare och ersätta med 2 specialpedagoger kan knappast innebära någon faktisk besparing – snarare tvärtom, då specialpedagoger generellt har en högre lönenivå.

Ändå motiveras förändringen delvis utifrån ekonomiska ramar.

Detta väcker frågan om det i praktiken handlar om en besparing – eller om man urholkar en central funktion i skolan utan att vinna något ekonomiskt på det.

Skellefteå har inte råd med fler unga som hamnar fel från början. Vi behöver både starkt stöd i studierna och kvalificerad vägledning för framtiden – inte antingen eller.

Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):

1. Vilken konkret ekonomisk besparing beräknas denna omorganisation ge, och hur ser kalkylen ut när specialpedagoger har högre lönekostnader än studie- och yrkesvägledare?

2. Hur har nämnden analyserat risken för ökade avhopp, felval och försämrad genomströmning när studie- och yrkesvägledningen minskar?

3. Hur ska elever som idag är i behov av vägledning få motsvarande stöd när antalet SYV minskar?

4. Vilka konsekvenser bedömer nämnden att detta får för kommunens långsiktiga kompetensförsörjning och möjligheten att få unga att stanna eller återvända till Skellefteå?

5. Varför väljer nämnden att ställa två viktiga funktioner – vägledning och specialpedagogiskt stöd – mot varandra, istället för att säkerställa att båda behoven möts? "

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"Som utgångspunkt för svaret på samtliga frågor i denna interpellation är det nödvändigt att hålla isär vilket ansvar som ligger på nämnden i fråga om styrning av verksamheten å ena sidan, och å andra sidan vilket ansvar som är rektors enligt skollagen. Det är rektorn som har ansvar att styra resursfördelningen över sin inre organisation. Beslut om den operativa organisationen – såsom resursfördelningen mellan studie- och yrkesvägledare och specialpedagogiskt stöd - fattas därför av rektor - inte av gymnasienämnden.

1. Avdelning Lärande unga och vuxna anpassar sig efter den ekonomiska ram som gymnasienämnden beslutat om. Kompetenförflyttningen, som rektorer beslutar om, syftar därför inte till besparing utan till att nyttja resurser till vad som bedöms vara bäst för våra elever i ett helhetsperspektiv. Kompetensförflyttningen från studie- och yrkesvägledare till specialpedagoger för gymnasiet har därmed ingen kostnadsbesparande kalkyl; det är en resursfördelning som rektor ansvarar för.

2. Detta är ett rektorsbeslut. Och varje sådan här organisationsförändring föregås av professionella bedömningar kring risker, konsekvenser och effekter för elevernas stöd. Omfördelningen av resurserna är en anpassning efter verksamhetens pedagogiska behov, som fortsatt håller sig inom de ekonomiska ramar som gymnasienämnden beslutat om.

Verksamhetens analyser visar att många elever i dag inte når målen i sina studier, samt att behovet av specialpedagogiskt stöd har ökat på gymnasiet.

När det specialpedagogiska stödet stärks ökar förutsättningarna för eleverna att klara sin utbildning, vilket i sig är en central faktor för att minska avhopp från gymnasiet. Därmed syftar omfördelningen av resurserna till att öka genomströmningen av elever.

3. Bedömningen från rektor är att verksamheten kommer att fortsätta kunna tillgodose eleverna med efterfrågad studie- och yrkesvägledning, och helt inom ramen för befintliga resurser. Det sker därtill kontinuerligt utvecklingsarbete för att utveckla samarbetet mellan olika skolor och avdelningars studie- och yrkesvägledare. Elever ska även fortsättningsvis mötas av studie- och yrkesvägledare som arbetar inom en flexibel organisation som präglas av god tillgänglighet och kvalitativt stöd. Dimensioneringen av nämnda yrkesgrupp är därtill fortsatt i linje med genomsnittet på nationell nivå.

4. Det finns inga indikationer på att detta skulle påverka kompetensförsörjningen negativt. Det finns ett brett utbildningsutbud; vi har bra skolresultat och i jämförelse med många andra kommuner satsar vi mer pengar per elev på motsvarande utbildningsverksamhet som finns under avdelning Lärande unga och vuxna.

Avdelningen fortsätter utveckla sitt arbete för att möta elever med behov av specialpedagogiskt stöd och/eller extra studie- och yrkesvägledning.

5. Nämnden delar interpellantens uppfattning om att vägledning är en central funktion för elevernas framtida val. I denna fråga har avdelningens rektorer mandat att själv bestämma sin inre organisation. De har nu bedömt att det i högre grad än tidigare behövs specialpedagoger i verksamheten, i enlighet med deras organisatoriska ansvarsområde. Även med denna omprioritering av studie- och yrkesvägledare är gymnasienämndens bedömning att båda behoven kommer fortsättas att mötas, och fortsätta bidra till att Skellefteå kommun är en bra plats för utbildning i alla åldrar."