Interpellation om svag teoretisk begåvning, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Pär Sehlstedt (SD)
Kommunfullmäktige · 16 december 2025 · § 350 · Dnr KS-2025-000841
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Pär Sehlstedt (SD) har ställt följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande:
"Dagens skola brottas med många och svåra problem. Bristande ordning och disciplin, ökade hot, våld och kränkningar är bara ett axplock ur problemkatalogen. Det finns många och välmenande åtgärdsprogram för att komma till rätta med de mest skiftande utmaningarna. Men en grupp elever har fallit mellan stolarna. Trots skolans och samhällets vetskap om dessa görs det lite eller ingenting för att hjälpa och bistå dem. Jag talar om elever med STB, svag teoretisk begåvning. De utgör ca 15% av elevunderlaget, en siffra som är tämligen konstant över tiden. De har en intellektuell förmåga som är betydligt under genomsnittet i förhållande till sin åldersgrupp. Elever med STB har svårigheter att tänka abstrakt, lösa problem och förstå komplexa situationer. De uppvisar generella inlärningssvårigheter och bristande självständighet. Studier kring teoretisk begåvning visar tydligt att många elever har svårt att möta dagens krav på kognitiv flexibilitet i skolan.
Vad många av dessa elever också visar är att de har ett praktiskt handlag. Deras praktiska styrkor bör/måste tillvaratas. Genom att synliggöra och bättre förstå och stödja elever med STB kan deras fallenhet för det praktiska fullt ut komma till sin rätt. En dålig skolgång kan få långtgående konsekvenser för den enskilde eleven. Men med rätt stöd kan detta undvikas till gagn både för den enskilde eleven och samhället.
Läs hela sammanfattningen
Frågor:
1. Är elever med STB något som finns med i planeringen av skolverksamheten?
2. Finns det planer på att rikta stödjande åtgärder mot denna grupp?
3. Vad för slags åtgärder är det som kan komma ifråga?"
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:
"1. Är elever med svag teoretisk begåvning något som finns med i planeringen av skolverksamheten?
Enligt skollagen (2010:800) 3 kap. 2 § ska barn och elever i samtliga skolformer (och i fritidshemmet) ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Målet är att de, utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta innebär att det finns ett tydligt kompensatoriskt uppdrag för skolan, vilket medför att den skolverksamhet som Skellefteå kommun i sin roll som huvudman alltid strävar efter att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och nå sina kunskapsmål.
Gruppen av elever i skolan som har svag teoretisk begåvning kan därmed få anpassningar och stöd för sin kunskapsutveckling i grundskolan. Men som en elevgrupp, inom ett särskilt intervall av uppskattad teoretisk begåvning, omfattas de inte av någon särskild skolverksamhet eller förutbestämda insatser riktade mot dem på gruppnivå vid ordinarie skola. Stödet finns istället primärt i det vardagliga arbetet för lärare i sin planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för alla elever – utifrån deras unika och individuella förutsättningar.
2. Finns det planer på att rikta stödjande åtgärder mot gruppen av elever med svag teoretisk begåvning?
För barn som behöver ett större och mer varaktigt stöd i skolan finns sedan 2025 en resursskola för åk 6–9 inom Norrhammars rektorsområde. Till den kan elever i aktuell åldersgrupp själva ansöka. Under vårterminen 2026 öppnar även en resursskola för yngre åldrar vid Sjungande Dalens skola. Skolan erbjuder en anpassad lärmiljö med särskilt fokus på att varje elev ska kunna nå grundskolans kunskapsmål och sin rätt till utbildning. Vid urvalet av elever till resursskolan prioriteras de som i en samlad bedömning har det största behovet av särskilt stöd.
Skollagen ger även tydliga mandat, och läroplanen öppnar upp för individualisering så att läraren kan organisera systematiska anpassningar i sin undervisning och följande bedömning. Det kan ske på individnivå via extra anpassningar.
En anpassning av studiegången kan exempelvis innebära att en elev har fler inslag av praktiska moment, vilket kan stärka deras upplevda styrka och visa upp sina kunskaper i ämnen där sådana moment ingår mer i undervisningen.
3. Vad för slags åtgärder är det som kan komma ifråga?
Det finns inga bestämda åtgärder som planeras för just denna grupp av svagt teoretiskt begåvade barn i skolan, utöver den löpande verksamhet i undervisningen som beskrivits ovan. Däremot pågår flera parallella processer på förvaltningen som syftar till att stärka det kompensatoriska uppdraget för kommunen i sin roll som huvudman och att stärka sambandet mellan god hälsa och goda förutsättningar för lärande för alla elever i rätt skolform.
Det pågår dels en utredning om elevhälsoarbetets organisering på förvaltningsnivå, vilket påskyndas av utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113), där utredningsförslagen syftar till att stärka elevhälsans arbete för elever som har stort behov av stöd för en bättre hälsa eller psykosocial utveckling. Utöver det arbetar förvaltningen för att systematiskt höja kvaliteten i undervisningen och fördela resurserna
till utbildningsverksamhet i enlighet med det kompensatoriska uppdraget, som vi har för att möjliggöra att alla elever i kommunens skolor ska få goda och likvärdiga förutsättningar att nå utbildningsmålen. "