Interpellation om stöd och utveckling för särbegåvade barn i Skellefteå skolor, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Christina Soldan (L)

Enligt Skolverket kan särskilt begåvade elever behöva: tidig upptäckt och pedagogisk kartläggning, differentierad undervisning och fördjupningsuppgifter, möjlighet till accelererad studiegång i vissa ämnen och ett välfungerande psykosocialt stöd för att främja välmående.

Detta är också en del av skolans kompensatoriska uppdrag. Skollagen är tydlig med att utbildningen ska vara likvärdig och ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller lika mycket de elever som har svårt att nå kunskapsmålen som de som når dem mycket snabbt.

Med anledning av detta vill jag fråga för-och grundskolenämndens ordförande (S):

1. Vilka konkreta rutiner och verktyg finns idag i för- och grundskolan för att tidigt identifiera särbegåvade barn?

2. Vilken kompetensutveckling har erbjudits pedagoger och rektorer under de senaste tre åren för att möta denna grupps behov?

3. Har nämnden beslutat om eller tagit fram en särskild strategi/handlingsplan för att säkerställa likvärdigt stöd till särbegåvade elever i alla skolor – och om inte, planerar nämnden att göra det?

4. Vilka resurser (ekonomiska, organisatoriska eller personalmässiga) har nämnden avsatt för att stärka arbetet med särbegåvade elever?

5. Hur redovisar nämnden resultaten för denna grupp, exempelvis vad gäller kunskapsmåluppfyllelse, trivsel och psykiskt välmående?

6. Vilka ytterligare åtgärder och prioriteringar avser nämnden att genomföra under kommande mandatperiod för att säkerställa att särbegåvade elever får utvecklas i den takt och omfattning som deras förmåga kräver?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

"1. Vilka konkreta rutiner och verktyg finns idag i för- och grundskolan för att tidigt identifiera särbegåvade barn?

Grundskolorna arbetar i dag med de ordinarie rutinerna för tidig upptäckt av särskilda behov. Verktyg för det kan vara exempelvis pedagogiska kartläggningar, observationer, individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal samt analys av undervisning och såväl kunskapsresultat som exempelvis sociala- och hälsoresultat. Dessa rutiner omfattar alla elever och då givetvis även elever som uppvisar tecken på särskild begåvning.

Specialpedagoger i förskolan har börjat föra dialoger och samtal med arbetslagen om barn som eventuellt skulle kunna vara särbegåvade. Samtalen rör hur förskolan kan utmana barn som behöver mer stimulans i undervisning men också barn som utmanar i beteenden där beteendet kan grunda sig till viss del i understimulans.

Skolverket tillhandahåller material som stöd för hur pedagoger kan anpassa undervisningen så att barn med särskild begåvning får ledning och stimulans som gör förskolan mer meningsfull och intressant. Idag används inga tydliga rutiner eller verktyg i verksamheterna men viss kunskap om särbegåvade barn finns i kommunens förskolor.

2. Vilken kompetensutveckling har erbjudits pedagoger och rektorer under de senaste tre åren för att möta denna grupps behov?

Planering av kompetensutveckling sker dels utifrån det lokala systematiska kvalitetsarbetet, där analyser av resultat och behov på enhets- och kommunnivå ligger till grund för prioriteringar, dels utifrån nationella krav och riktlinjer.

Under de senaste åren har kompetensutveckling erbjudits inom flera centrala områden som exempelvis utveckling av undervisning, bedömning, elevhälsoarbete och digitalisering. Även nationella satsningar och kompetensutvecklingsprogram har använts, exempelvis Läslyftet och Matematiklyftet.

3. Har nämnden beslutat om eller tagit fram en särskild strategi/handlingsplan för att säkerställa likvärdigt stöd till särbegåvade elever i alla skolor – och om inte, planerar nämnden att göra det?

För- och grundskolenämnden följer skollagen och läroplanerna och ser därmed till alla barn och elevers behov av stöd och utveckling. Nämnden har inte för avsikt att ta fram en särskild strategi eller handlingsplan utan utveckling av undervisningen ingår som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har bland annat en kvalitetsutvecklingsmodell arbetats fram som syftar till att stärka undervisningen för alla elever i alla kunskapsnivåer.

4. Vilka resurser (ekonomiska, organisatoriska eller personalmässiga) har nämnden avsatt för att stärka arbetet med särbegåvade elever?

Utbildning och undervisning för alla elever och därmed även särbegåvade elever bedrivs i nuläget inom ramen för de generella resurser som fördelas till verksamheterna. Inga särskilt öronmärkta medel har avsatts.

5. Hur redovisar nämnden resultaten för denna grupp, exempelvis vad gäller kunskapsmåluppfyllelse, trivsel och psykiskt välmående?

Idag redovisas alla resultat på huvudmannanivå, rektorsnivå samt på undervisningsnivån. Resultaten analyseras, aggregeras och presenteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det sker i nuläget ingen övergripande särskild uppföljning av särbegåvade elevers resultat eller välmående. Elever kategoriseras inte på det sättet.

6. Vilka ytterligare åtgärder och prioriteringar avser nämnden att genomföra under kommande mandatperiod för att säkerställa att särbegåvade elever får utvecklas i den takt och omfattning som deras förmåga kräver?

Skollagen är tydlig med att alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. "