Interpellation om försörjningskraven för arbetskraftinvandring ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktige · 29 april 2024 · § 142 · Dnr KS-2024-000336
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) ställer följande interpellation till ordförande i kommunstyrelsen:
”Sverige och Skellefteå är i stort behov av fler arbetande personer inom det offentliga och inom det privata näringslivet. Kompetensbristen ligger som en våt filt över samhället och hämmar tillväxten och hotar välfärden. Svenskt Näringsliv menar att kompetensbristen är alarmerande. Sveriges Kommuner och Regioner beskriver den som en tickande bomb.
Regeringen och Tidöpartiernas beslut att skärpa försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare utanför EU kommer göra det ännu svårare för företag, kommuner och regioner att finna och anställa medarbetare. Detta hindrar företag från att växa i den takt de önskar och det sätter ytterligare press på redan hårt ansatta verksamheter inom det offentliga.
Läs hela sammanfattningen
De nya reglerna som började gälla den 1 november 2023 kräver att personer tjänar minst 27 360 kronor i månaden för att få stanna i Sverige. Konsekvenserna är att människor som sedan en längre tid bott i Sverige, talar svenska och har anställning blir av med sina jobb och tvingas till en oviss framtid utanför Sverige. Tidöpartierna planerar dessutom att höja lönekravet till 34 200 kronor från 1 juni 2025.
Dessa höga krav på lönen för arbetskraftsinvandrare blir en hämsko för kompetensförsörjningen, både för de kommunala verksamheterna som för det privata näringslivet. Eftersom behovet av arbetskraft är större än nuvarande antal arbetsför befolkning behövs arbetskraft som kommer till Sverige och Skellefteå från hela världen. Men med ett alltför högt lönekrav försvåras rekrytering och arbetsmarknadens utmaningar kommer att öka rejält.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Finns det någon uppskattning om hur många personer som har berörts av lönekravet 27 360 kronor i det privata näringslivet och i de gröna näringarna (Grön näring syftar på arbete och kommersiell drift inom jordbruk, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Det kan till exempel vara mjölk- och köttproduktion, skogsbruk, bi- och växtodling, trädgård och turism) i Skellefteå?
2. Finns det någon uppskattning om hur många personer som kommer att beröras av ett lönekrav på 34 200 kronor i det privata näringslivet och i de gröna näringarna i Skellefteå?”
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:
”Fråga 1: Finns det någon uppskattning om hur många personer som berörts av lönekravet 27 360kronor i det privata näringslivet och i de gröna näringarna i Skellefteå?
Svar på fråga 1: Nej, det finns ingen uppskattning om hur många personer som berörts av försörjningskravet i det privata näringslivet och i de gröna näringarna i Skellefteå.
Fråga 2: Finns det någon uppskattning om hur många personer som kommer att beröras av ett lönekrav på 34 200 kronor i det privata näringslivet i de gröna näringarna i Skellefteå?
Svar på fråga 2: Nej, det finns ingen uppskattning om hur många personer som kommer att beröras av försörjningskravet som innebär ett lönekrav om 34 200 kronor i det privata näringslivet i Skellefteå. Betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring med mera (SOU 2024:15) är ute på remiss till 16 maj 2024 och vi inväntar därför ytterligare information kring till exempel vilka yrkesgrupper som kan komma att undantas från kravet.
Både arbetsgivarorganisationer och fackförbund har gjort uppskattningar om hur nuvarande lönenivåer i olika branscher kan ställas i relation till det nya försörjningskravet. Det som Skellefteå kommun kan ta del av redovisas mestadels på nationell nivå, och särskiljer inte anställda som invandrat eller de som har svenskt medborgarskap.
Näringsliv och fackförbund är kritiska till höjningen av försörjningskravet, med bland annat skälet att det är ett ingrepp i den svenska modellen för lönesättning där arbetsmarknadens parter förhandlar om lönenivåerna utan inblandning av staten.
Sammantaget så kommer det här att innebära att rekrytering av utomeuropeisk arbetskraft till Sverige kommer att försvåras avsevärt vad gäller att klara framtida kompetensförsörjning.
Skellefteå kommun följer utvecklingen av försörjningskravets påverkan på näringslivet och arbetsmarknaden och omvärldsbevakar rapportering från Regeringen, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, arbetsgivarorganisationer och fackförbund.”