Interpellation om socialnämndens beredskap inför extremkyla/köldsmockor, Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktige · 6 februari 2024 · § 12 · Dnr KS-2024-000049
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har ställt följande interpellation till socialnämndens ordförande:
"Det nya året 2024 rivstartade med en köldsmocka med extremkyla, med mellan -30 och -40 grader i flera dagar. Det var fascinerade vackert men fruktansvärt kallt och riskfyllt.
Det kalla vädret innebar många skador och problem för invånare och besökare i Skellefteå. Frusna ledningar och vattenläckor, stopp på vägar, hopfrusna fordon som inte startar, husbränder, inställda bussar och tåganslutningar. Det blev även flera strömavbrott och problem med fjärrvärme som inte fungerade i många delar av tätorterna, vilket innebar att många hushåll blev utan både värme och varmvatten.
Läs hela sammanfattningen
Vintern är lång och extremväder kommer att bli vanligare och vanligare. Det är sällan det blir så kallt och i så många dagar, men jag ställer mig frågan hur beredskapen ser ut för Socialnämnden vid köldsmockor. Personalen måste till exempel kunna ta sig till jobbet, det behövs värme i bostäder, matleveranser måste fungera och bilar som strejkar eller inte startar alls ställer till problem för hemtjänsten.
Kölden orsakar stora konsekvenser inom de områden som Socialnämnden ansvarar över. Hur är man rustade för det?
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Hur påverkades verksamheterna inom Socialnämndens ansvarsområde av extremkylan/köldsmockan?
2. Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Socialnämndens beredskapsplanering?
3. Om så är fallet, vilka?"
Socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) lämnar följande svar: "Fråga: Hur påverkades verksamheterna inom Socialnämndens ansvarsområde av extremkylan/köldsmockan? Svar: Verksamheten fungerade väl på alla avdelningar trots den extrema, långvariga kylan. En av de största utmaningarna har varit att personal inte har kunnat ta sig till jobbet som vanligt, både på grund av problem med den egna bilen men framför allt för att busstrafiken var inställd. Många av våra medarbetare åker kollektivt till arbetsplatsen och för dem som inte har körkort eller tillgång till egen bil innebär den inställda busstrafiken att de inte kan ta sig till arbetet.
Att medarbetare inte kunde ta sig till arbetet innebar att vissa verksamheter fick prioritera en del bland insatserna, men det som inte kunde utföras direkt avsåg
aldrig livsnödvändiga insatser eller liknande. Även extrapersonal togs in för att täcka upp för medarbetare som inte kunde ta sig till jobbet, medarbetare fick beordras att stanna kvar på övertid och i vissa fall när det inte gick att lösa på något annat sätt har taxiresa till arbetsplatsen bekostats.
Annan påverkan på verksamheten var exempelvis att en del bilar inte startade, lås som frös och påverkan på arbetsmiljön på grund av avstängd ventilation i en fastighet som vi inte informerades om i förväg. När det blev bränslebrist i stan påverkades även vår verksamhet, men det problemet löste Transport och serviceavdelningen föredömligt för hemtjänsten och hemsjukvården. Även de stora problemen med fjärrvärmen påverkade vår verksamhet då vi hade boenden som fick problem med uppvärmningen när fjärrvärmen låg nere. Det löstes genom att fastighetsägaren placerade ut oljeelement där behovet fanns.
Ett urval av de förebyggande åtgärder som vidtogs i verksamheten med tanke på extremkylan var att extra bilar gjordes tillgängliga dygnet runt, boenden beställde måltider för att klara sig under en helg om mattransporten inte skulle kunna leverera och extra tillsyn gjorde hos de mest behövande.
Fråga: Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Socialnämndens beredskapsplanering? Om så är fallet, vilka? Svar: Sammantaget har inga allvarliga incidenter rapporterats och verksamheten har fungerat väl trots störningar på grund av vädret. Verksamheten ser trots det behovet av att se över rutinen för extrema väderförhållanden så att den fullt ut är tillämplig vid extremkyla, på samma sätt som det finns rutin för extrema värmeförhållanden. Verksamheten ska även ta fram en informationsbroschyr för extremväder kyla på samma sätt som det finns för extrema värmeförhållanden. I den kan verksamheten tipsa våra brukare om vad man kan tänka på och vad som kan vara bra att ha hemma i dessa situationer. Ytterligare en aspekt som vi ska titta närmare på är att särskilt se över alternativa sätt som personalen ska kunna ta sig till arbetet på i liknande situationer, och där finns det vissa förslag på hur man skulle kunna gå vidare
När det gäller krisberedskap generellt har verksamheten under 2023 gjort en översikt och analyserat behoven för att kunna stärka planeringen och arbetet med beredskap för kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Under 2024 har verksamheten möjlighet att söka statsbidrag för att genomföra åtgärder för att stärka socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens beredskap så att verksamheten kan upprätthållas under höjd beredskap. Även om det arbetet har fokus på höjd beredskap kan mycket även användas för mer ”vanliga” störningar. Beredskap kommer att vara ett prioriterat område. "