Interpellation om Skellefteå buss beredskap inför extremkyla/köldsmockor, av Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktige · 6 februari 2024 · § 13 · Dnr KS-2024-000073
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har ställt följande interpellation till Kommunstyrelsens ordförande:
"Det nya året 2024 rivstartade med en köldsmocka med extremkyla, med mellan -30 och -40 grader i flera dagar. Det var fascinerade vackert men fruktansvärt kallt och riskfyllt.
Det kalla vädret innebar många skador och problem för invånare och besökare i Skellefteå. Frusna ledningar och vattenläckor, stopp på vägar, hopfrusna fordon som inte startar, husbränder, inställda bussar och tåganslutningar. Det blev även flera strömavbrott och problem med fjärrvärme som inte fungerade i många delar av tätorterna, vilket innebar att många hushåll blev utan både värme och varmvatten.
Läs hela sammanfattningen
Vintern är lång och extremväder kommer att bli vanligare och vanligare. Det är sällan det blir så kallt och i så många dagar, men jag ställer mig frågan hur beredskapen ser ut hos de kommunala bolagen. Att till exempel nästan all busstrafik ställdes in är väldigt oroväckande.
Hur kunde kölden få så stora konsekvenser för de som nyttjar de kommunala bolagens tjänster?
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Hur påverkades Skellefteå Buss verksamhet av extremkylan/köldsmockan?
2. Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Skellefteå Buss beredskapsplanering?
3. Om så är fallet, vilka?"
Kommunstyrelsens ordförande har, med stöd av kommunfullmäktiges arbetsordning 33 § 2 pkt överlämnat besvarandet till ordföranden i Skellefte Buss AB Filip Palukka (V), som lämnar följande svar:
"Fråga: Hur påverkades Skellefteå Buss verksamhet av extremkylan/köldsmockan? Svar: Först och främst är det viktigt att poängtera att det inte var de låga temperaturerna i sig som var det största problemet, utan att extremkylan höll i sig under många dygn på raken. Inga bussar som går att upphandla idag är rustade för det. Oavsett om de drivs av el, biogas eller diesel, så tar bussarna stryk när de körs i så här extrem kyla utan att värmas upp i garage med jämna mellanrum. Under veckan som ledde fram till trettondagshelgen (då trafiken ställdes in) tvingades Skellefteå buss använda samtliga fordon som fanns tillgängliga, trots att de inte hade värmts vilket fick följden att de behövde omfattande översyn av verkstadspersonalen innan de kunde köras igen.
Fråga: Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Skellefteå Buss beredskapsplanering? Svar: Ja, Skellefteå buss genomför hela tiden kontinuerliga analyser för att identifiera olika förbättringsområden och vidareutveckla strategier som gör att organisationen på ett mer effektivt sätt kan hantera både den här typen av situationer och säkerställa arbetsmiljön för förarna och säkerheten för resenärerna.
Fråga: Om så är fallet, vilka? Svar: Eftersom bussarna vid ihållande extremkyla behöver komma in i värme med jämna mellanrum, så har man har skruvat i organisationen för att kunna genomföra det ännu effektivare med nuvarande resurser och lokaler. Även verkstan jobbar ännu mer intensivt med service och att åtgärda uppkomna fel. Dessutom finns det nu sensorer i alla bussar som mäter temperaturen i realtid, för att snabbare kunna sätta in åtgärder. En utvecklad samverkan med andra myndigheter har också initierats.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Skellefteå buss följer ägardirektivet om en fossilfri fordonsflotta till 2030 och arbetar för att uppfylla det. För att det ska vara möjligt krävs precis den form av strategiska satsningar på fossilfria fordon som genomförs. Däremot tar det tid innan nya tekniker fungerar optimalt och exempelvis de elbussar som leverantörerna erbjuder idag är i alla fall än så länge mer känsliga för kallare klimat. Det kommer att kosta pengar att driva en fossilfri flotta och det går inte att investera sig fri från allt. För att minimera trafikstörningar som orsakas av till exempel extremkyla skulle det behövas både utökade möjligheter till garagering och en större uppsättning extrafordon som kan sättas in vid behov. Men det kräver som sagt investeringar, samtidigt som det går att fråga sig om det är ekonomiskt försvarbart att rusta sig för en typ av extremväder som än så länge bara inträffar med flera decenniers mellanrum.