Interpellation om samhällsbyggnadsnämndens beredskap inför extremkyla/köldsmockor, Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktige · 6 februari 2024 · § 11 · Dnr KS-2024-000048
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har ställt följande interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande:
"Det nya året 2024 rivstartade med en köldsmocka med extremkyla, med mellan -30 och -40 grader i flera dagar. Det var fascinerade vackert men fruktansvärt kallt och riskfyllt.
Det kalla vädret innebar många skador och problem för invånare och besökare i Skellefteå. Frusna ledningar och vattenläckor, stopp på vägar, hopfrusna fordon som inte startar, husbränder, inställda bussar och tåganslutningar. Det blev även flera strömavbrott och problem med fjärrvärme som inte fungerade i många delar av tätorterna, vilket innebar att många hushåll blev utan både värme och varmvatten.
Läs hela sammanfattningen
Vintern är lång och extremväder kommer att bli vanligare och vanligare. Det är sällan det blir så kallt och i så många dagar, men jag ställer mig frågan hur beredskapen ser ut hos Samhällsbyggnad vid köldsmockor. Till exempel vattenläckor som innebär att hushåll och företag blir utan vatten och översvämmade områden ställer till problem för trafiken. Även fordon som strejkat kan ställa till det i trafiken. Vid sträng kyla ökar brandrisken och bränder i fastigheter, när de boende vill hålla värme i husen.
Kölden orsakar stora konsekvenser inom de områden som Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar över. Hur är man rustade för det?
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Hur påverkades verksamheterna inom Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde av extremkylan/köldsmockan?
2. Kommer erfarenheterna från extremkylan/köldsmockan att leda till förändringar i Samhällsbyggnadsnämndens beredskapsplanering?
3. Om så är fallet, vilka?
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande svar:
"Vid kraftig kyla påverkas samhällsbyggnads verksamheter på samma sätt som många andra som använder sig av fordon i sin tjänsteutövning. Maskiner mår sämre och risken för haveri ökar så de fordon som inte måste rulla blir ställda när temperaturen är under 25 grader. Detta för att skona maskinerna. Vissa besök från sotning, planerade grävjobb, snöbortforsling som inte är brådskande och dylikt flyttades under den allra värsta kylan fram för att undvika problem.
Eftersom samhällsbyggnad täcker många olika typer av verksamheter som påverkas på olika sätt väljer jag idag ut räddningstjänsten att svara för.
Räddningstjänsten påverkades allmänt genom att brandstationer, fordon och övrigt fungerar lite sämre eller segare i samband med kylan. Användandet av vatten vid släckning blir svårare och måste ske mer genomtänkt både för det faktiska användandet men också utifrån hur vattnet fryser och en plan för att kunna förflytta fordon behöver finnas. Det finns en risk att vissa saker täcks av is på ett sätt som inte händer vid lägre temperaturer.
Räddningstjänsten har genom åren jobbat med att klara de uppdrag som man kan komma att ställas för både i vardag och i kris. Genom detta har personalen årligen utbildats och gått igenom utrustning och rutiner för att klara av att hantera denna typ av extremkyla. Allt blir dock extra känsligt, med större risk för att fordon och utrustning går sönder.
Allmänt kan sägas att det uppstår mer bränder eller andra typer av olyckor i samband med extremväder. I fallet med extremkyla så går elsystem och värmekällor för högtryck. Vattenskador till följd av att vattenledningar eller sprinklersystem fryser blir också vanligare, både generellt och denna gång.
Inga förändringar i samhällsbyggnads beredskapsplanering planeras i dagsläget på grund av nämnda extremkyla."