Beslut om kycklingkrav skjuts upp för ny utredning
Motion om att fasa ut turbokycklingar, av Linnéa Öhman (MP), Hans Brettschneider (MP)
Kommunstyrelsen · 1 september 2026 · § 255 · Dnr KS-2026-000233
I korthet
Ett förslag om att säga nej till snabbväxande kycklingar i kommunens upphandling skickas tillbaka för mer utredning. Nämnden ska undersöka om det går att gå över till långsammare kycklingraser och vad det skulle kosta.
- S, C, L ville utreda övergång till långsamväxande kycklingar innan beslut
Kommunstyrelsens beslut
Ärendet återremitteras till nämnden för support och lokaler för att utreda möjligheterna till en successiv omställning till mer långsamväxande kycklingraser, i dialog med leverantörerna. Utredningen ska även belysa tillgången på kyckling från långsamväxande raser, möjligheten att säkerställa kommunens behov samt de ekonomiska konsekvenserna av en omställning. Därutöver ska det utredas hur kommunen i relevanta forum kan verka för en utfasning av så kallade turbokycklingar.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Miljöpartiet har genom Linnea Öhman och Hans Brettschneider inkommit med en motion som handlar om att Skellefteå kommun ska bidra till att succesivt fasa ut så kallade ”turbokycklingar” genom ökad kravställning vid upphandling.
Support och lokaler anför följande. Skellefteå kommun följer upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav med några få undantag, dessa undantag är kopplat till rådande förutsättningar på marknaden utifrån att behovet av kyckling behöver tillgodoses. ”Turbokycklingar” utgör ca 99 % av Sveriges produktion i dag, vilket innebär att det inte på långa vägar finns tillräcklig mängd kycklingar med begränsad tillväxthastighet på marknaden. Detta är huvudanledningen till att kommunen undantar Kriteriet 11 559, raser med begränsad tillväxthastighet i kravställningen.
En förändrad lagstiftning inom EU kan bli aktuell och skulle bidra till en snabbare omställning och redan i dag ställs andra viktiga hållbarhetskrav inom kommunens upphandling för bättre djurhållning, exempelvis krav på ansvarsfull och minimerad antibiotikaanvändning, samt att det ska finnas system för hälsoredovisning från leverantörerna.
Läs hela sammanfattningen
Support och lokaler ställer sig positiva till att bidra till bättre djurhållning inom kycklingindustrin, men utifrån att kostnaden för detta bedöms vara så mycket som fyra (4) gånger högre, bedöms det svårt att genomföra med de ekonomiska förutsättningar som finns. Med anledningen av detta föreslås avslag.
Den marknadsanalys som gjorts inför detta svar visar att de produkter som Skellefteå kommun efterfrågar i princip inte finns att tillgå hos livsmedelsgrossisterna. De produkter som finns tillgängliga är främst färdigmat som kycklingköttbullar, kycklingbiffar och kycklingkebab. Det finns i dag endast två (2) företag som föder upp de ”råa kycklingartiklar” som efterfrågas av Skellefteå kommun. Volymerna är dock mycket små och säljs som premiumprodukter till restauranger genom producenters egna webbshoppar.
Det finns utländska kycklingproducenter som föder upp långsamväxande raser men de uppfyller inte övriga svenska djurskyddskrav för kyckling. Det som är den största skillnaden på svensk fågel och utländsk fågel är antibiotikaanvändningen och även kravet om hälsoredovisningssystem.
Skellefteå kommun utgår ifrån upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier på artikelnivå vid upphandling av kyckling, med några undantag:
* Kriterie 11559, raser med begränsad tillväxthastighet.
* Kriterie 11009, EU ekologisk vara
* Kriterie 10448:4 ekologisk vara- tillägg kyckling, höns och ägg.
Det finns i dag mycket begränsad tillgång till kycklingar med begränsad tillväxthastighet som föds upp till slakt i Sverige, vilket är huvudanledningen till att Skellefteå kommun undantar Kriteriet 11 559 i sin kravställning. Den smala marknad som idag finns att tillgå är också kostnadsdrivande och därför bör en marknadsdialog genomföras för att säkerställa att den/de produkter som är aktuella kan uppfylla kravet.
Raser av kyckling med begränsad tillväxthastighet utgör en av flera faktorer som kan öka djurvälfärden. Studier visar att kycklingar av mer långsamväxande raser uttrycker mer naturliga beteenden och har en bättre hälsa än snabbväxande hybrider.
Andra viktiga krav som ställs vid kommunens upphandling av kyckling är kriterier kopplat till krav på ansvarsfull och minimerad antibiotikaanvändning, samt att det ska finnas system för hälsoredovisning från leverantörerna.
11 245:1 Ansvarsfull antibiotikaanvändning - kyckling, kalkon, höns Bas
När krav ställs på ansvarsfull antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika, vilket innebär ett hot mot den globala folkhälsan. Hög antibiotikaanvändning är samtidigt en hållbarhetsutmaning.
Hög användning av antibiotika inom produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Användningen av antibiotika i produktion av animalier bör därför begränsas där så är möjligt. Sjuka djur behöver dock fortsatt kunna behandlas med antibiotika men antibiotika ska inte användas för att främja tillväxt eller förebygga sjukdom. Åtgärder hos enskild producent för att minska den totala antibiotikaanvändningen i produktionen är därför angeläget.
11 246:1 Minimerad antibiotikaanvändning – kyckling Avancerad
När krav ställs på minimerad antibiotikaanvändning kan det bidra till att antibiotika endast används när det är nödvändigt för djurens hälsa. En hög användning av antibiotika i produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika.
Hög användning av antibiotika inom produktionen av animalier har ett samband med ökad utveckling av resistens mot antibiotika. Användningen av antibiotika i produktion av animalier bör därför begränsas där så är möjligt. Sjuka djur behöver fortsatt kunna behandlas med antibiotika men antibiotika ska inte användas för att främja tillväxt eller förebygga sjukdom. Producenter som arbetar effektivt förebyggande med smittskydd och djurhälsa har möjlighet att avsevärt begränsa användningen av antibiotika eftersom friska djur inte behöver medicineras.
10 903:3 Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon
Friska kycklingar och kalkoner är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är bland annat fothälsa, förebyggande smittskydd (till exempel rengöring mellan
djuromgångarna i stallet) och beläggningsgrad. Friska djur innebär ökad djurvälfärd och resulterar samtidigt i en effektivare produktion. Friska djur växer bra och producerar mer, därmed minskar miljöpåverkan inklusive påverkan på klimatet per kilo producerat kött.
Det finns utländska kycklingproducenter som föder upp långsamväxande raser men de uppfyller inte övriga svenska djurskyddskrav för kyckling. Det som är den största skillnaden på svensk fågel och utländsk fågel är antibiotikaanvändningen och även kravet om Hälsoredovisningssystem.
Tyvärr finns det inga utländska producenter som uppfyller kravet 10 903:3 som ska ställas tillsammans med kravet 11 559 ”Raser med begränsad tillväxthastighet. Utifrån all denna fakta väljer Skellefteå kommun att inte ställa kravet 11 559 ”Raser med begränsad tillväxthastighet.
Så här ser det ut idag kring svensk kycklingproduktions användning av antibiotika jämfört med övriga EU-länder: Antibiotikaresistens SE
Källa: Statens veterinär anstalt.
Motionärerna har tagit del av beslutsunderlaget.