Yttrande över betänkandet Tryggare idrottsarrangemang (SOU 2025:46)

3. Ta ställning till om möjligheterna att dela kamerabevakningsmaterial mellan arenaägare och arrangörer bör utökas.

4. Överväga och lämna förslag på andra åtgärder som bedöms lämpliga och ändamålsenliga för arrangörerna eller andra aktörer att vidta för att stärka säkerheten samt förebygga våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang.

Utredningen föreslår att det ska införas en ny lag, lag om idrottsorganisationers behandling av personuppgifter för att främja ordning och säkerhet vid idrottsarrangemang. De övergripande syftena med lagen är två. Det ena syftet är att möjliggöra för idrottsorganisationer att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt för att främja ordning och säkerhet vid idrottsarrangemang. Det andra syftet är att skydda fysiska personer mot att deras integritet kränks vid sådan personuppgiftsbehandling.

Bestämmelsen i 22 § kamerabevakningslagen innebär ett allmänt förbud mot att obehörigen röja eller utnyttja uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Utredningen har gjort bedömningen att tystnadsplikten innebär hinder för idrottsorganisationerna att dels få tillgång till kamerabevakningsmaterial, dels behandla personuppgifter som förekommer i kamerabevakningsmaterialet på ett ändamålsenligt sätt i arbetet för att främja ordning och säkerhet vid idrottsarrangemang. Utredningen har därför föreslagit att det i lagen tas in en bestämmelse som bryter tystnadsplikten i kamerabevakningslagen. Bestämmelsen knyter an till de tillåtna ändamål som finns med behandling av personuppgifter enligt lagen. Det är således endast när en idrottsorganisation behöver personuppgifterna för något av de uttryckliga ändamål som uppställs i lagen som det är möjligt att dela sådana uppgifter till organisationen.

Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder (brottsuppgifter) endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandlingen är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. För att åstadkomma ett nödvändigt och tydligt rättsligt stöd för behandling av sådana personuppgifter föreslår utredningen att det i en särskild paragraf anges att brottsuppgifter kan behandlas för de i lagen tillåtna ändamålen samt när en aktör tillhandahåller idrottsorganisationerna uppgifter som förekommer i kamerabevakningsmaterial.

Utredningen föreslår vidare att;

 Straffet för de allvarligaste överträdelserna av förbudet mot att utan tillstånd inneha eller använda pyroteknik under idrottsarrangemang skärps genom att en särskild straffskala för grovt brott införs. Särskilda kvalifikationsgrunder införs för bedömningen av vad som utgör grovt brott.  Straffskalan för normalgraden av brott mot förbudet att utan tillstånd inneha och använda pyroteknik vid idrottsarrangemang bör utvidgas genom att det föreskrivs ett maximistraff om fängelse ett år.  Försök, förberedelse och stämpling till brott mot förbudet att utan tillstånd inneha eller använda pyroteknik vid idrottsarrangemang kriminaliseras.  Straffskalan för brott mot förbuden i 5 kap. 4 § ordningslagen, att kasta in föremål och beträda planen samt maskera sig, skärps genom att det för sådana överträdelser föreskrivs ett maximistraff om ett års fängelse. Straffstadgandet avseende överträdelser av förbuden i 4 § placeras i en separat paragraf.  Tillträdesförbud bör kunna beslutas i fler fall än i dag samt att ett tillträdesförbud enligt huvudregeln ska bestämmas till minst ett år. Det ska dock fortfarande finnas utrymme för att bestämma en kortare tid. Den längsta tid som ett tillträdesförbud får bestämmas till ska vara fem år.

Utredarna bedömningar är att förslagen förväntas skapa bättre förutsättningar för att förebygga brott vid idrottsarrangemang, dels genom att idrottsorganisationer och brottsbekämpande myndigheter ges bättre verktyg att arbeta brottsförebyggande, dels genom att förslagen kan förväntas ha en brottsavhållande effekt för den som överväger att begå brott vid ett idrottsarrangemang. Förslagen förväntas på sikt medföra en minskning av brott vid publika idrottsarrangemang.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft 2026-07-01.