Yttrande över delbetänkande Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48)
Kommunstyrelsen · 12 augusti 2025 · § 246 · Dnr KS-2025-000436
Kommunstyrelsens beslut
Skellefteå kommun lämnar yttrande utan erinran.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Utredningens uppdrag har syftat till att stärka beredskapen inför framtida pandemier. Utredningsarbetet grundas på några centrala antaganden. Ett antagande är att nästa pandemi sannolikt kommer att orsakas av ett nytt luftvägsvirus mot vilket immunitet saknas hos stora delar av jordens befolkning. Ett sådant virus kan vara ett tidigare helt okänt virus, ett känt djurvirus som nyligen överförts till människa, eller ett känt humant virus som påtagligt har förändrats.
Det är utredningens uppfattning att det svenska smittskyddets inriktning på frivilligt förebyggande arbete samt det ansvar som var och en har för att förhindra smittspridning även fortsatt ska gälla. Tvingande smittskyddsåtgärder bör endast användas om frivilliga åtgärder eller beteendeförändringar bedöms vara eller bli otillräckliga.
De bemyndiganden som utredningen föreslår om att kunna vidta åtgärder bör därför användas med försiktighet. Rena förbud och nedstängningar bör så långt som möjligt undvikas.
Läs hela sammanfattningen
Den svenska förvaltningsmodellen har varit en viktig utgångspunkt för utredningens bedömningar och förslag som rör ansvarsfördelning och befogenheter. Förvaltningsmodellen innebär bland annat hög grad av sektoriserade och specialiserade myndigheter med stort beslutsmandat och expertkunskaper samt en långtgående decentralisering med ett kommunalt självstyre som ger kommuner och regioner ansvar för större delen av välfärdssektorn, däribland smittskyddet.
För att nå samhällets mål vid en pandemi föreslår utredningen att pandemiberedskapen inriktas på följande fokusområden:
säkerställ att ansvarsfördelning och beslutsfattande fungerar under en pandemi, säkerställ en god beredskapsplanering, planera för skydd av riskgrupper för allvarlig sjukdom, genomför övningar utifrån dimensionerade scenarier, stärk laboratorieberedskapen, säkerställ beredskap för vaccin och antimikrobiella läkemedel, initiera forskning som bidrar till stärkt pandemiberedskap, och stärk nationell dataförsörjning för övervakning och forskning vid pandemier.
För att nå samhällets mål vid en pandemi föreslår utredningen att pandemihanteringen inriktas på följande fokusområden:
ta fram samlade lägesbilder för beslut, identifiera riskgrupper och riskmiljöer i ett tidigt skede samt vidta åtgärder för att skydda riskgrupper,
vidta rätt smittskyddsåtgärd vid rätt tillfälle, kommunicera för att skapa god följsamhet till åtgärder som bidrar till minskad smittspridning, dela information och använd uppbyggda rapporteringsvägar vid samverkan, snabbstarta allsidig pandemiforskning, och följ upp och lär av en pandemi.
Vidare föreslår utredningen;
Att det införs en lag om samhällsinriktade smittskyddsåtgärder som ska komplettera gällande smittskyddslagstiftning och därmed stärka beredskapen inför en pandemi eller annan omfattande smittspridning. att förutsättningarna för storskalig testning och smittspårning bör stärkas på flera sätt. Det handlar både om beredskap och genomförande.
Utredningens förslag i fråga om bemyndiganden i den nya lagen om samhällsinriktade smittskyddsåtgärder samt övriga förslag aktiveras först i händelse av en pandemi eller annan omfattande smittspridning. Utredningens uppfattning är att de sammantagna kostnaderna och konsekvenserna för både samhälle och människor kan bli betydligt mer omfattande om inga åtgärder vidtas alls i fråga om beredskap inför och hantering av en pandemi eller annan omfattande smittspridning.
Utredningen föreslår att den nya lagen och övriga författningsändringar ska träda i kraft 2026-09-01.