Interpellation om konsekvenser av slopad karensdag inom kommunal verksamhet, till personalnämndens ordförande, ställd av Per Boström (KD)

Eftersom Skellefteå kommun redan idag har stora kostnader kopplade till sjukfrånvaro, vikarier och bemanning är det angeläget att få klarhet i vad ett borttagande av karensdagen skulle innebära i praktiken för kommunens verksamheter, ekonomi och arbetsmiljö.

Utifrån ovanstående ställer jag följande frågor till personalnämndens ordförande Evelina Fahlesson:

1. Har personalnämnden gjort någon beräkning av vad ett slopat karensavdrag skulle innebära i ökade lönekostnader för Skellefteå kommun?

2. Hur skulle ett borttagande av karensdagen påverka kostnaderna för korttidsfrånvaro för Skellefteå kommuns verksamheter.

3. Vilken bedömning görs avseende risken för ökad korttidsfrånvaro vid slopad karensdag?

4. Hur skulle en eventuell kostnadsökning påverka kommunens möjligheter att prioritera kärnverksamhet såsom personalförstärkningar, mindre barngrupper i omsorgen och förbättrad kontinuitet för brukare?

5. Hur stor är kommunens totala kostnad för sjukfrånvaro och hur har den utvecklats de senaste fem åren?"

Personalnämndens ordförande Evelina Fahlesson (S) lämnar följande svar på interpellationen:

1. Någon formell utredning eller beräkning har inte gjorts på uppdrag av personalnämnden. Det finns en tjänstemannabedömning av den initiala kostnaden. De bygger på ett antal antaganden, till exempel om genomsnittslön, längd på sjukperioder och hur sjukfrånvaron faktiskt förändras. Det är viktigt att beräkningen ska ses som översiktlig uppskattning och inte som exakta kostnader. Den kostnad som räknats fram är initialt 20-25 miljoner.

2. Det går inte att exakt beräkna, men erfarenheter visar att den korta sjukfrånvaron sannolikt ökar något om karensavdraget tas bort. Samtidigt handlar en del av ökningen om att sjuknärvaron minskar, alltså att människor som idag biter ihop och går till jobbet trots feber eller förkylning faktiskt stannar hemma. Det kan ge högre kostnader på kort sikt, men minskar smittspridning. Det betyder med stor sannolikhet färre som blir sjuka i personalgruppen, färre smittade äldre i omsorgen och färre barn som får med sig baciller hem från förskolan. I längden ger det en tryggare vardag för dem vi är till för och tryggare arbetsdagar för dem som jobbar i verksamheterna.

3. Bedömningen är densamma som ovan. Korttidsfrånvaron kommer sannolikt att öka något, men en del av ökningen beror på att färre går till jobbet när de är sjuka och i stället stannar hemma. Det kan bidra till minskad smittspridning och en mer hållbar arbetsmiljö över tid.

4. En eventuell kostnadsökning hanteras inom ramen för det samlade budgetarbetet. Det är där olika prioriteringar vägs mot varandra, inklusive satsningar på bemanning, barngrupper och kontinuitet.

5. Kostnad för sjukfrånvaro inklusive sociala avgifter har under de senaste fem åren uppgått till 95-115 miljoner kr. Sjukfrånvaron minskade under år 2025 i jämförelse med tidigare år och kostnaden uppgick till ca 100 miljoner kr."