Interpellation om kränkningar, hot och våld i grundskolan, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Andreas Löwenhöök (M)

Barn som utsätts för kränkningar eller bevittnar aggressivt beteende riskerar att tappa studiero, motivation och i värsta fall tilliten till skolan som trygg plats. ingen elev ska behöva gå till skolan med en klump i magen på grund av oro. Samtidigt är en trygg arbetsmiljö för lärare och övrig personal en förutsättning för att garantera en trygg lärmiljö för elever.

Det är inte första gången jag lyfter trygghetsfrågan i Skellefteås skolor. När jag interpellerade om detta 2023 valde nämndens majoritet att beskriva ordningen som god. Man betonade att eleverna kände sig trygga och att ökningen av anmälda kränkningar främst handlade om “ökad medvetenhet” och att mindre allvarliga händelser nu anmäldes. Detta stod då, och står ännu tydligare idag, i skarp kontrast till vad elever, föräldrar och skolpersonal vittnat om. Den bild av oro, hot, bristande studiero och återkommande kränkningar som många lyfte fram tonades ned av nämnden. I stället valde majoriteten att hålla fast vid att situationen var under kontroll.

Nu visar statistiken en helt annan bild än den majoriteten tidigare gav. Med nästan 2 000 anmälda kränkningar i grundskolan är det uppenbart att verkligheten var mer allvarlig än den bild nämnden ville ge. Det vi tidigare varnade för har nu fått tydligt stöd i siffrorna.

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S):

1. Vilka åtgärder vidtar För- och grundskolenämnden för att förebygga och minska kränkningar, hot och våld mellan elever och förbättra tryggheten i skolorna?

2. Hur arbetar nämnden för att förebygga och hantera kränkningar, hot och våld riktat mot lärare och annan skolpersonal?

3. Har nämnden analyserat varför antalet anmälda kränkningar ökat så kraftigt, och vilka slutsatser drar man av denna utveckling?

4. Avser nämnden att ta fram en samlad handlingsplan för att motverka hot, våld och kränkningar i grundskolan, och i så fall när?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S): lämnar följande svar:

"Fråga: Vilka åtgärder vidtar för- och grundskolenämnden för att förebygga och minska kränkningar, hot och våld mellan elever och förbättra tryggheten i skolorna? Svar: Under 2025 har avdelning grundskola initierarat ett fördjupat analysarbete av anmälningar om kränkande behandling. Arbetet har bidragit med värdefull kunskap om var, när och hur kränkningar uppstår. Dessa insikter arbetar vi med i det förebyggande elevhälsoarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Utifrån analysen har ett utvecklingsarbete initierats på avdelning grundskolan. Arbetet sker i samarbete med rektorsområdena, med fokus på gemensamma definitioner, tydliga rutiner för bedömning och dokumentation samt systematisk uppföljning av kränkningar. På så vis stärker vi likvärdigheterna i bedömningarna.

Särskild uppmärksamhet riktas mot skolgården och de yngre årskurserna (F–5), där flest anmälningar förekommer, vilket också är där facken upplever att det finns mest utmaningar. Målet med arbetet är att stärka likvärdigheten, tryggheten och det förebyggande arbetet i elevernas vardag samt säkerställa en rättssäker hantering av alla ärenden. Utöver det finns även en plan mot kränkning och diskriminering som skolorna ska jobba med enligt skollagens bestämmelser, som ska stävja förekomsten av diskriminering och kränkande behandling.

Fråga: Hur arbetar nämnden för att förebygga och hantera hot, och våld riktat mot lärare och annan skolpersonal? Svar: Arbetssättet kring denna problematik har varit i fokus under verksamhetsträffar på avdelningen, där även HR-enheten har medverkat. Målet är att stärka chefernas förmåga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Exempelvis satsar vi på ett stärkt systematiskt arbete med de riskbedömningar och lokala säkerhetsrutiner, som varje grundskola ska genomföra som en del av det förebyggande arbetet. Satsningen ska löpa under minst ett års tid. Enheten för lokaler och säkerhet har även fått mer resurser för ett strategiskt arbete som höjer handlingsberedskapen i verksamheten vid särskilda händelser och ser till att ny lagstiftning om säkerhet i skolan efterlevs.

Vi avser att stärka all skolpersonals kompetens att praktiskt hantera situationer där hot och våld förekommer. Utbildningskontoret planerar därför en utbildningsinsats som omfattar både lärare och övrig skolpersonal. Målet är att höja kompetensnivån inom arbetslagen och ge personalen ökade kunskaper för att bättre kunna bedöma och hantera situationer som innefattar hot och våld. Genom detta skapas förutsättningar för ett mer reflekterande arbetssätt och för att utveckla praktiska strategier, vilket i sin tur stärker personalen i det dagliga arbetet med eleverna.

Fråga: Har nämnden analyserat varför antalet anmälda kränkningar ökat så kraftigt, och vilka slutsatser drar man av denna utveckling? Svar: Avdelning grundskola har genomfört en analys av utvecklingen. Slutsatsen är att ökningen av antalet anmälda kränkningar till stor del beror på förändrade arbetssätt snarare än en generell försämring. Den ökade anmälningsbenägenheten bekräftas också av facket. Bland de viktigaste förklaringarna finns att systemet för anmälningar varit relativt nytt sedan 2018, att kunskapen bland pedagoger har ökat

kring skyldigheten att anmäla misstänkta kränkningar samt att särskilda funktioner dagligen arbetar för att hantera dessa ärenden.

Analysen visar också stora variationer mellan skolor, vilket främst bedöms bero på skillnader i tolkning och rapportering. Avdelning grundskola ser det som positivt att fler händelser synliggörs, eftersom det ger bättre underlag för analys, resursfördelning och fortsatta utvecklingsinsatser.

Fråga: Avser nämnden att ta fram en samlad handlingsplan för att motverka hot, våld och kränkningar i grundskolan, och i så fall när? Svar: Utbildningskontorets fördjupade analysarbete pågår, vilket beskrivits i svaret på den första frågan. Nämnden avser att kontinuerligt följa upp hur detta arbete utvecklas. Precis som för förvaltningen i stort har den strategiska analysförmågan stärkts i arbetet med denna problematik. Att utveckla det fortsatta arbetet med att motverka hot, våld och kränkningar i grundskolan är därför en prioriterad fråga, där kompetenshöjande insatser genomförts och där planeringsarbetet för vidare insatser pågår. Vi är måna om att fortsätta arbeta för en skola där elever och personal känner sig trygga och inte utsätts för våld, hot eller kränkningar. ”