Interpellation om ökande hemlöshet, barnperspektivet och utvecklingen av Bostad först. Ställd till socialnämndens ordförande, av Christina Soldan (L).

Trots att socialnämnden fått statliga medel för att utveckla Bostad först och trots ett härbärge i drift sedan 2020 ser vi en fortsatt ökning av hemlöshet, särskilt i gruppen akut hemlösa. Vi kan inte acceptera att barn i Skellefteå växer upp utan ett tryggt hem. Skellefteå ska vara en trygg och inkluderande kommun där ingen – och allra minst barn – ska behöva leva utan ett hem. Vi förväntar oss ett tydligt besked om hur socialnämnden intensifierar arbetet mot hemlöshet och utvecklar Bostad först som en långsiktig lösning.

Med anledning av detta vill jag fråga socialnämndens ordförande (S):

1. Hur utvärderar socialnämnden resultaten av Bostad först-projektet hittills, och vilka lärdomar dras av det arbete som pågår?

2. Avser socialnämnden att utöka Bostad först ytterligare för att nå fler personer, inklusive barnfamiljer, och i så fall hur?

3. Vilka åtgärder vidtar socialnämnden på kort sikt för att minska antalet akut hemlösa, särskilt bland barnfamiljer?

4. Hur säkerställer socialnämnden att barnperspektivet beaktas i varje beslut som rör hemlöshet och bostadsförsörjning?

5. Hur arbetar socialnämnden för att nå personer som inte söker hjälp via socialförvaltningen, men som ändå befinner sig i hemlöshet?

6. Avser socialnämnden att följa upp och analysera varför andelen föräldrar bland de hemlösa ökar så kraftigt, och vidta särskilda åtgärder för denna grupp?

7. Hur arbetar socialnämnden tillsammans med Skebo, privata hyresvärdar och civilsamhället för att säkra fler permanenta bostadslösningar inom ramen för Bostad först?"

Socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Hur utvärderar socialnämnden resultaten av Bostad först-projektet hittills, och vilka lärdomar dras av det arbete som pågår? Svar: Bostad först utvärderas främst genom att mäta kvarboende. Sedan starten 2023 har Bostad först arbetat med 12 individer. En har avlidit och en har flyttat från kommunen. En individ har vräkts under projekttiden men har nu fått en ny chans i en ny lägenhet hos en annan hyresvärd och det fungerar nu bra i boendet. Utöver det utvärderar även personalen stödet genom ett självskattningsformulär. Lärdomarna hittills är att metoden fungerar bra för målgruppen. Utmaningen är tillgång till lägenheter och en långsiktig finansiering är avgörande för att kunna permanenta och utveckla insatsen. En nära samverkan med hyresvärdar och ett metodtroget arbetssätt är viktigt för att nå långsiktiga resultat.

Fråga: Avser socialnämnden att utöka Bostad först ytterligare för att nå fler personer, inklusive barnfamiljer, och i så fall hur? Svar: Steg ett är att permanenta Bostad först efter projekttidens slut. Utökning kan bli aktuellt efter det, förutsatt att det finns tillgång till lägenheter. Insatsen riktar sig till personer i hemlöshet, som ofta även har problem med psykisk sjukdom och/eller missbruk. Bostad först är en modell där personer i långvarig eller återkommande hemlöshet erbjuds en bostad samtidigt som de får tillgång till stödinsatser utifrån sina egna behov, det kan handla om missbruk eller annan ohälsa. Insatsen har visat sig vara framgångsrik nationellt och har höga kvarboendesiffror. En sammanställning av ett antal kommuner som arbetar med Bostad först visar ett kvarboende på mellan 70 och 100 %. Bostad först riktar sig inte till barnfamiljer. De stöttas på andra sätt som till exempel förturer, sociala kontrakt och vräkningsförebyggande arbete.

Fråga: Vilka åtgärder vidtar socialnämnden på kort sikt för att minska antalet akut hemlösa, särskilt bland barnfamiljer? Svar: Kartläggningen 2024 visar att 31 personer befann sig i akut hemlöshet. För att möta akuta situationer finns i Skellefteå sju jourlägenheter som kan användas under en kortare tid, ett härbärge med tio platser för vuxna samt ett upphandlat skyddat boende genom kvinnojouren för våldsutsatta kvinnor och barn. Socialnämndens mål är att inga barn ska vräkas. Nämnden säkerställer alltid att barnet har någonstans att bo. Socialnämnden arbetar också vräkningsförebyggande. Rutinerna för hantering av underrättelser om hyresskulder och vräkningar har uppdaterats, och det finns en samverkan inom IFO mellan Mottagningsenheten, Försörjningsstöd och Utredning vuxna där läget och möjliga åtgärder diskuteras. När underrättelser gäller barnfamiljer aktualiseras alltid en orosanmälan, vilket ger möjlighet att kontakta vårdnadshavare, lyfta barnets perspektiv och uppmärksamma konsekvenser för barnets trygghet, skolgång, kompisrelationer och fritid.

Vid flera underrättelser kallas familjen till möte eller så inleds utredning då det kan finnas ett mönster av oförmåga att tillgodose barnets behov. Det finns också en förstärkt samverkan med Kronofogdemyndigheten, där enheterna inom Individ- och familjeomsorgen deltar i gemensamma möten med Kronofogdemyndigheten vid behov. Kronofogdemyndigheten skickar idag underrättelser och orosanmälningar via e-tjänst, vilket gör att socialtjänsten tidigt får signaler. När underrättelse om avhysning kommer in kontaktas Kronofogdemyndigheten för samplanering, och om de begär deltar socialtjänsten vid själva avhysningen. Socialtjänsten deltar alltid när barn berörs. Några barn har berörts, oftast i situationer där barnet inte bott med den avhyste eller där familjen haft en alternativ bostadslösning, exempelvis ny lägenhet eller boende hos släktingar. Antalet ärenden av denna typ ökar. Hyresvärdarna har blivit mer restriktiva, och socialtjänsten kan inte längre stoppa en avhysning genom att betala skulden när Kronofogden väl har satt ett datum. Denna problematik är lyft i dialogen med både hyresvärdar och Kronofogdemyndigheten.

Fråga: Hur säkerställer socialnämnden att barnperspektivet beaktas i varje beslut som rör hemlöshet och bostadsförsörjning? Svar: I enlighet med upprättade riktlinjer ska barnperspektivet alltid beaktas i boendeutredningar där barn berörs; konsekvenser för barnet ska analyseras och dokumenteras. Vid underrättelser om vräkning som rör barnfamiljer görs en förhandsbedömning för att bedöma barns behov och om en utredning behöver inledas eller ej.

Fråga: Hur arbetar socialnämnden för att nå personer som inte söker hjälp via socialförvaltningen, men som ändå befinner sig i hemlöshet? Svar: I arbetet med hemlösa samarbetar verksamheten med härbärget och försöker via dem fånga upp individer som vistas där. Verksamheten har också regelbundna samverkansträffar med frivilligorganisationer som Hela människan och LP. Sen fångas ärende upp genom underrättelser om hyresskuld/vräkning i enlighet med rutin.

Fråga: Avser socialnämnden att följa upp och analysera varför andelen föräldrar bland de hemlösa ökar så kraftigt, och vidta särskilda åtgärder för denna grupp? Svar: Efter rapporten om hemlöshet som är gjord har socialnämnden begärt att resultatet ska analyseras och förklaras. Här är några tänkbara förklaringar;

• En av anledningarna till ökningen är att IFO:s andrahandskontrakt (numera kallade sociala hyreskontrakt) inte uppfattades som hemlöshet av de som fyllde i enkäten i det tidigare skedet av hemlöshetskartläggningarna. Vid utskick av enkät under de senare åren har IFO varit tydliga med att det är en av hemlöshetssituationerna i definitionen vilket sannolikt påverkat ökningen.
• Flyktingströmmen 2015 och ett par år framåt. Tidigare har överenskommelsen med allmännyttan inneburit att de erbjudits ett boende som de förfogat över själv. I samband med flyktingströmmen blev trycket så stort att lösningen blev att använda blockhyrda bostäder. Det innebär att många stora familjer fick andrahandskontrakt (numera sociala hyreskontrakt) via socialtjänsten och eftersom de saknade referenser och kötid blev de kvar i många år. Det i sin tur innebar att de kategoriserades som hemlösa utifrån definitionen trots att de inte hade några övriga bekymmer.
• Sociala hyreskontrakt är lite motsättningsfullt eftersom det kategoriseras som hemlöshet samtidigt som det är den enda långsiktiga lösningen för boende som socialtjänsten kan använda. Steget från sociala hyreskontrakt till eget kontrakt innebär att personerna själv måste uppfylla kraven och ha kötid att ordna eget boende. Anledningen till att de blir kvar i sociala hyreskontrakt sträcker allt i från att de inte uppfyller kraven/har kötid till att de trivs i boendet och området och socialtjänsten har (vid de tidigare besluten) få möjligheter att säga upp boendet för personen/familjen.
• Jourlägenheterna kategoriseras också som hemlöshet. Om en familj av någon anledning akut måste lämna sitt boende flyttar de till jourlägenhet under tiden de kan ordna eget boende (antingen på egen hand eller tillsammans med hjälp av socialtjänsten).
• Det pågår inget initiativ på gruppnivå för denna målgrupp. Däremot arbetar man individuellt med dessa personer/familjer genom uppföljning av insatsen.

Fråga: Hur arbetar socialnämnden tillsammans med Skebo, privata hyresvärdar och civilsamhället för att säkra fler permanenta bostadslösningar inom ramen för Bostad först? Svar: Inom ramen för Bostad först har man regelbundna träffar med de större hyresvärdarna i kommunen både i grupp och individuellt. Projektet har nu varit igång drygt två år och för de första som flyttade in är det nu dags att börja förhandla om att personerna ska få ta över sina kontrakt. Än så länge har ingen tagit över kontraktet.”