Interpellation om språkkrav inom äldreomsorgen, ställd till socialnämndens ordförande, av Markku Abrahamsson (SD)

Att yrket som sådant, en verksamhet där personalen jobbar nära äldre människor med stort vårdbehov, kräver mer än grundläggande kunskaper i svenska är självklart. Trots detta är problemet med bristande språkkunskaper inte nytt – varken som nationellt fenomen eller som fenomen i Skellefteå. Frågan har tidigare behandlats i fullmäktige, där Socialnämnden menar att åtgärder – t ex införande av språkkrav – ska ha utförts. Denna artikel – samt andra inkomna synpunkter – visar dock på att detta inte fungerar eller åtminstone inte fungerar som avsett.

Mina frågor till Socialnämndens ordförande är följande:

1. Finns det språkkrav, dvs ett definierat krav på förmågan att uttrycka sig på svenska i tal och skrift, inom vård- och omsorgs verksamheter?

2. Hur bedömer nämnden att språkkravet efterlevs vid rekrytering och bemanning?

3. Tycker nämnden att det befintliga språkkravet inom verksamheterna är tillräckligt för att undvika allvarliga missförhållanden baserat på bristande kommunikation?

4. Förekommer personal i verksamheterna, som jobbar nära äldre, som inte når upp till språkkravets lägstanivå?"

Socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Finns det språkkrav, dvs ett definierat krav på förmågan att uttrycka sig på svenska i tal och skrift, inom vård- och omsorgsverksamheter?

Svar: Ja, formella språkkrav inför anställning har funnits i många år. Kravet utgörs av betyg i nationella kurser i svenska/svenska som andraspråk. Kravnivåerna grundar sig på forskning om vilken språklig kompetens som behövs för att hantera muntlig och skriftlig kommunikation i vård- och omsorgsarbetet. Enhetschefer uppmanas att alltid beakta språkkraven vid nyanställning och använda språktest när betyg saknas.

För att värna både individen och medarbetarens trygghet har språkkraven för anställning inom Vård och omsorg tydliggjorts från och med 1 januari 2025. Gällande språkkrav vid anställning:

a. För anställning som outbildat vårdbiträde krävs Svenska årskurs 9, Svenska som andraspråk grund (motsvarar högstadienivå) eller godkänt språktest på motsvarande nivå.

b. För anställning som utbildat vårdbiträde eller undersköterska krävs Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 på gymnasienivå.

Fråga: Hur bedömer nämnden att språkkravet efterlevs vid rekrytering och bemanning? Svar: Den 1 januari i år tydliggjordes rutinen att all rekrytering ska gå via Rekryteringscenter för att säkerställa att beslutad rekryteringsprocess efterföljs. I rekryteringsprocessen är följsamhet till språkkravet en viktig del inför eventuell anställning. Om lämpliga arbetssökanden inte kan uppvisa de formella betyg i svenska som efterfrågas erbjuds personerna att genomföra språktest.

Både Rekryteringscenter och anställande enhetschefer kan dessutom ta hjälp av förvaltningens betygsbedömningsgrupp, bestående av kompetenskoordinator och verksamhetsutvecklare, för att säkerställa de arbetssökandes formella utbildning. Bemanningscenter arbetar därtill med uppföljning av nyanställda för att säkerställa att anställningskravet uppfyllts.

För att ytterligare följa upp språkförmågan hos nyanställda kan exempelvis 150-dagarssamtalet mellan enhetschef och anställd användas. Material från Vård och omsorgscollege finns som stöd för detta, vilket ytterligare skulle öka följsamheten till språkkraven.

Fråga: Tycker nämnden att det befintliga språkkravet inom verksamheterna är tillräckligt för att undvika allvarliga missförhållanden baserat på bristande kommunikation? Svar: Ja, Socialnämnden bedömer att nuvarande krav säkerställer grundläggande språkkompetens. Föreningen Vård och omsorgscollege kartlade år 2009-2011 tillsammans med Stockholms universitet, Södertörns högskola och Äldrecentrum alla kommunikationssituationer som är nödvändiga att behärska i vård- och omsorgsarbetet. De beskrev vilken språklig kompetens dessa situationer krävde och kopplade dessa till den europeiska referensramen för språk, den så kallade GERS-skalan. Slutsatsen blev att för att kunna kommunicera tillfredställande så krävs språklig kompetens på minst B-nivå i GERS-skalan, alltså minst svenska som andraspråk på grundläggande nivå. På denna nivå börjar talaren vara mer självständig i kommunikationen och kan föra kommunikation i ej förberedda och nya situationer. Personen kan tex. tillgodogöra sig dokumentation och själv dokumentera.

Viktigt är dock att vara medveten om att trots att det formella språkkravet är uppfyllt behöver personen ändå bygga ett yrkesspråk utöver det formella språket. Språkförmåga är en viktig och komplex fråga och för att ytterligare stärka funktionell språkförmåga pågår utvecklingsarbete med rutiner, uppföljning och språktest. Vid nationella förändringar kan kraven behöva justeras.

Det har nämligen kommit en regeringsutredning angående språkkrav i äldreomsorgen som föreslår ett språkkrav i Äldreomsorgen på B2 nivå enligt GERS-skalan. Kravet föreslås inte gälla för anställning eftersom antalet anställningsbara då skulle bli alltför litet, men det föreslagna kravet medför en skyldighet för arbetsgivaren att stötta språklig utveckling mot B2 för anställda.

Det går inte fullt att jämföra B2 med nationella språkkurser, men närmast jämförs kompetensen med Svenska 1/Svenska som andraspråk 1, vilket följer det krav vi ställer för anställning som utbildad.

Om regeringsutredningens förslag antas krävs ett mer omfattande språktest än det befintliga. De eventuella språkkrav som föreslås nationellt ligger som nämnt på gymnasieskolans tidigare år, varför Rekryteringscenter håller på att utveckla ett språktest med redan upphandlad testleverantör för att möta behovet av detta. Dialog förs med Rekryteringscenter för att språktestet ska gå i linje med det eventuella språkkravet.

Om språkkravet införs kan det vara aktuellt att se över om Socialnämndens språkkrav för anställning av outbildat vårdbiträde bör höjas. Det innebär troligtvis att fler kandidater kommer sållas bort och färre vara anställningsbara.

Fråga. Förekommer personal i verksamheterna, som jobbar nära äldre, som inte når upp till språkkravets lägstanivå? Svar: Ja, under pandemin gjordes vissa kompromisser för att säkerställa vård och omsorg. Detta påverkar fortfarande situationen. Därtill innebär den demografiska utvecklingen, som hela landet står inför utmaningar. Socialnämnden har utvecklat tydliga rutiner för att kvalitetssäkra språkkompetens vid rekrytering, och ytterligare åtgärder planeras för att stärka kunskapen hos enhetschefer. För att stärka språkförmågan hos redan anställda pågår flera satsningar, såsom yrkessvenska på Vux under betald arbetstid (ca. 30 medarbetare) och utbildning av fler språkombud som kan stötta kollegor på arbetsplatserna (ca. 50 aktiva). ”