Interpellation om bristande språkkunskaper i äldreomsorgen. Ställd till socialnämndens ordförande, av Andreas Löwenhöök (M).
Kommunfullmäktige · 26 augusti 2025 · § 228 · Dnr KS-2025-000571
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har ställt följande interpellation till socialnämndens ordförande:
”I en artikel i Norran den 10 augusti 2025 beskriver två erfarna vårdanställda på ett vård- och omsorgsboende i Skellefteå kommun allvarliga missförhållanden kopplade till språkförståelse och grundläggande omvårdnad. De vittnar om att ordinarie personal tvingas kompensera för vikarier som talar mycket dålig svenska, inte utför grundläggande uppgifter som tandborstning och duschning, och vars skriftliga dokumentation ofta är obefintlig eller obegriplig.
Kommunikationen med de äldre uppges många gånger vara helt obefintlig på grund av språkbarriärer. Personalen beskriver en arbetsmiljö i fritt fall och en kultur där chefer slätar över problemen. Fackliga företrädare bekräftar bilden och är kritiska till att ordinarie personal får bära ett allt tyngre ansvar för att upprätthålla kvalitet och säkerhet i omsorgen.
Läs hela sammanfattningen
Språkkrav för anställning inom äldreomsorgen har varit föremål för diskussioner i kommunfullmäktige vid flera tillfällen. Majoriteten har framhållit att det språkkrav och det test som kommunen tillämpar är tillräckligt. Det aktuella språkkravet i Skellefteå kommun sägs motsvara svenska som andraspråk 2, och används sedan flera år tillbaka vid nyanställning.
När det nu, trots detta, framkommer att språkförståelsen hos nyanställda och vikarier brister i sådan omfattning att det påverkar både vårdkvaliteten och arbetsmiljön, behöver frågan ställas om kravet är tillräckligt – eller om det är tillämpningen och uppföljningen som brister.
Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till Socialnämndens ordförande, Iosif Karambotis (S):
1. Vilken nivå motsvarar idag socialnämndens språkkrav för anställning inom äldreomsorgen?
2. Hur säkerställer socialnämnden att nyanställda och vikarier har de språkkunskaper som krävs för att utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt?
3. Hur ofta framkommer det att anställd personal saknar tillräcklig språkförståelse trots att språkkravet formellt är uppfyllt?
4. Anser socialnämnden att nuvarande språkkrav och test är tillräckliga, eller behöver de skärpas?”
Socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) lämnar följande svar:
”Fråga 1: Vilken nivå motsvarar idag socialnämndens språkkrav för anställning inom äldreomsorg?
Svar: För anställning som utbildade undersköterska och vårdbiträden krävs Svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 på gymnasienivå.
För anställning som outbildade vårdbiträden krävs, svenska för årskurs 9 eller svenska som andra språk grund (motsvarar högstadienivå) eller godkänt språktest på motsvarande nivå.
De språkliga kravnivåerna grundar sig på forskning om vilken språklig kompetens som behövs för att hantera muntlig och skriftlig kommunikation i vård och omsorgsarbetet.
Fråga 2: Hur säkerställer socialnämnden att nyanställa och vikarier har de språkkunskaper som krävs för att utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt?
Svar: From januari 2025 har kravet på alla nyrekryteringar, även av vikarier ska gå via Rekryteringscenter. Rekryteringscenter erbjuder lämpliga arbetssökanden språktest om de inte kan uppvisa formella betyg. Både Rekryteringscenter och anställande enhetschefer kan dessutom ta hjälp av förvaltningens betygsbedömningsgrupp som består av kompetenskoordinator och verksamhetsutvecklare. Förvaltningen har även rutiner för uppföljning av språkförmågan vid 150 dagarssamtal som kommer att utvecklas ytterligare i samråd med Vård och omsorgscollege. Enhetschefer har vid utvecklingssamtalet med medarbetaren möjligheten att erbjuda språkkurser eller andra verktyg för att medarbetaren ska kunna utveckla sin språkkompetens. Enhetschefen och i förläggning verksamhetschefen ansvarar för att vården bedrivs på ett trygg och säkert sätt. Det innebär bla att arbetsuppgifterna för vikarierna anpassas utifrån den kompetens medarbetaren besitter och dokumenteras vid rekryteringen.
Fråga 3: Hur ofta framkommer det att anställd personal saknar tillräcklig språkförståelse trots att språkkravet formellt är uppfyllt?
Svar: Vi samlar inte denna typ av statistik då medarbetaren är anställd på sina formella meriter som hen uppvisar vid ansökning av jobbet, anställningsintervju, språktest, referenser som arbetsgivaren tar inför anställningen. För att kunna göra en rättvis och objektiv bedömning vid rekrytering är språkkravet format utifrån nationella kurser i svenska/svenska som andra språk. Det är viktigt att betona att en arbetssökande som uppfyller de formella språkkraven behöver inte heller betyda att den funktionella språkförmågan i arbetet uppfylls.
Fråga 4: Anser socialnämnden att nuvarande språkkrav och test är tillräckliga, eller behöver de skärpas?
Svar: Socialnämnden bedömer att nuvarande krav säkerställer grundläggande språkkompetens. För att ytterligare stärka funktionell språkförmåga pågår utvecklingsarbete med rutiner, uppföljning och språktest. Socialnämnden utesluter inte att vid nationella förändringar kan kraven behöva justeras. Socialnämnden bedömer också att förvaltningen har de verktyg och resurser som behövs för att i dagsläge göra nödvändiga justeringar i de enheter det behövs utifrån personalsammansättningen och arbetsuppgifterna. ”