Interpellation om skolans möte med kulturarvet, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Markku Abrahamsson (SD)

Att möta kulturarv och kulturmiljöer är viktigt i synnerhet för ungdomar, eftersom det ofta skapar en djupare förståelse för samhällets utformning och olika sammanhang. Det kan dessutom ge viktiga nycklar till att förstå olika kulturella kontexter.

Mina frågor till för- och grundskolenämndens ordförande är följande:

1. Hur verkar För- och grundskolenämnden för att kommunens skolungdomar ska möta lokala och nationella kulturarv?

2. Vilken samverkan finns mellan För- och grundskolenämnden och lokala kulturvårdande institutioner?

3. Anser nämnden att det är viktigt att skolungdomar får ta del av de kulturarv som format Sverige?

4. Hur ser nämnden att tillgången till lokala och nationella kulturarv kan utökas?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: "Fråga: Hur verkar För- och grundskolenämnden för att kommunens skolungdomar ska möta lokala och nationella kulturarv?

Svar: Begreppet kulturarv återfinns varken i skollagen eller skolförordningen. Däremot anges i både läroplanen för förskolan (LPFÖ18) och läroplanen för grundskolan (LGR22), som är styrdokument för kommunens utbildningsverksamhet, att i förskolans och skolans uppdrag ingår att ”överföra och utveckla ett kulturarv – värden,

traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa”. I LGR22 nämns även att medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Enligt målen i LGR22 ska skolan även ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola bl a har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken. Vidare omnämns i LGR22 kulturarv i olika former som centralt innehåll i språkundervisningen för de nationella minoriteterna.

Förutom det som regleras i styrdokumenten studeras också inom ramen för undervisningen närsamhället genom t ex "Mitt Skellefteå" - ett utbildningsmaterial som är lokalt framtaget. Förvaltningen har också ett särskilt utvecklat och framtaget arbete kring de nationella minoriteterna med obligatoriska inslag för olika årskurser.

Fråga: Vilken samverkan finns mellan För- och grundskolenämnden och lokala kulturvårdande institutioner?

Svar: För- och grundskolenämnden har samarbeten med Skellefteå museum och biblioteken i kommunen. Som exempel kan nämnas att biblioteken gör läsfrämjande insatser för alla barn i förskoleklass och åk 3 i hela kommunen, samt även enstaka läsprojekt mot både för- och grundskola. Vi samarbetar kring barnens tillgång till bibliotek och biblioteksbuss samt gör fortbildningsinsatser för pedagoger. Vi har de sista 10-15 åren jobbat med Skapande skola. Det har ibland handlat om nationella minoriteter, samarbete med både kommunens museum och biblioteket.

Samarbeten finns med Kulturskolan med t ex Dans i skolan för lågstadiet och Musik i skolan för åk 2 med Kulturskolans lärare hela läsåret kopplat till målen för Musik. Kulturarv som Kulturskolan arbetar med är främst i musiken där läroplanen säger att vi ska arbeta med sånger och musik som har ett värde att bevara som tradition.

Kulturskolan har även Skolbio med mellanstadiet som kopplas till svenska där man arbetar kreativt med att skriva manus och skapa kulisser m m. Kulturskolan erbjuder Muntligt berättande för högstadieelever som ett valbart alternativ kopplat till de saker skolan arbetar med i läroplanen.

Fråga: Anser nämnden att det är viktigt att skolungdomar får ta del av de kulturarv som format Sverige? Svar: Ja, dels inom ramen för den undervisning som sker på skolan, dels av andra initiativ för att lyfta det lokala som t ex Skellefteå museum som är en resurs som skolan kan använda sig av men inte helt själv styr eller bestämmer över.

Fråga: Hur ser nämnden att tillgången till lokala och nationella kulturarv kan utökas? Svar: En utökning av tillgången till lokala och nationella kulturarv gör sig lämpligast hos resurser utanför skolan som skolan sedan kan använda sig av. Runt om i kommunen finns lokala kulturarv som används av skolan i sin närhet men också mer centrala resurser. Därtill använder skolan media som beskriver såväl lokala som nationella kulturarv.”