Färdigställande och finansiering av ny bro över Skellefteälven (Karlgårdsbron)

För att ha möjlighet att färdigställa Karlgårdsbron behöver projektet få en utökad investeringsbudget från dagens 300 miljoner kronor (inkl. investeringsbidrag på 72,5 miljoner kronor) till 744 miljoner kronor (mnkr). Investeringssumman efter statsbidraget uppgår till totalt till 671,5 mnkr (nettoinvestering).

I projektet återfinns fram till den sista december 2024 redan upparbetade investeringsutgifter på 197 mnkr (netto). Investeringsbidrag som hittills betalats ut från staten uppgår till 56 mnkr. Under innevarande år räknar projektet med att behöva använda investeringsmedel motsvarande 85 mnkr. Resterande medel på 389,5 mnkr kommer enligt projektets betalningsplan att belasta år 2026 med 260 mnkr och år 2027 med 129,5 mnkr. Den utökade investeringsutgiften innebär också att det behövs en utökad driftbudget för att hantera de ökade kapitalkostnader (avskrivningar + ränta) som den utökade investeringsbudgeten ger upphov till.

Det är tydligt att de extrema prisökningar som har skett i Sverige under 2023 och 2024 nu också kraftigt påverkar kostnaderna för de investeringsprojekt som pågår i Sverige. Även om inflationstakten nu har dämpats till mer normala nivåer kvarstår den högre. Entreprenadindex och vissa material inom byggsektorn har dessutom ökat mer än den samlade och genomsnittliga inflationen.

Kommunens investeringsplan för den kommande 10-årsperioden (2025– 2034) uppgår till 10,7 miljarder kronor (mdkr), inklusive ej upparbetade investeringsmedel från 2024 motsvarande nästan 1,9 mdkr, medel som till stora delar kommer att begäras överföras till 2025. Redan inför arbetet med Budget och plan 2025–2034 gjordes vissa justeringar av investeringsplanen till följd av prisökningar. Just nu pågår ett större och mer omfattande arbete för att gå igenom samtliga investeringar i den 10-åriga planen. När analysen har skett kommer det sannolikt att komma ytterligare förslag på förändringar för ett antal investeringar, men också förslag på nödvändiga omprioriteringar då det totala

investeringsutrymmet urholkats till följd av den kraftiga inflationen. I det arbetet ingår det också att göra en utvärdering av hur mycket av de outnyttjade investeringsmedlen från 2024 som behöver överföras till år 2025 och framåt. Hela analysen kommer att redovisas för budgetberedningen.

Då det redan nu pågår ett intensivt arbete med att se över kommunens totala investeringsbudget och plan föreslås att tillkommande investeringsmedel för Karlgårdsbron för åren 2026-2027 inarbetas i kommunstyrelsens förslag till Budget och plan 2026-2035.

Kommunens investeringsråd har granskat samtliga investeringsunderlag inför kommunfullmäktiges beslut om Karlgårdsbron.

Investeringsrådet har även säkerställt att de komponenter i projektet som ska skrivas av över tid följer praxis och bygger på bedömningar om brons ekonomiska livslängd.

Karlgårdsbrons driftkostnader ska efter färdigställandet belasta såväl skattekollektivet som avgiftskollektivet. För skattekollektivet (gator och parker) beräknas de totala driftkostnaderna att uppgå till 26,9 mnkr/år. Sedan tidigare finns det avsatt 12,6 mnkr för Karlgårdsbrons driftkonsekvenser. Det behövs således en utökad driftbudget med 14,3 mnkr som enligt tidplanen kan delas upp med lika delar för åren 2027 och 2028.

För avgiftskollektivet (vatten och avlopp) beräknas driftkostnaderna att uppgå till omkring 0,3 mnkr/år.

Sedan år 2022 har en advokatbyrå med specialkompetens inom entreprenadjuridik ingått i Skellefteå kommuns projektorganisation. En bedömning av kostnaderna relaterade till den juridiska processen i form av juridiskt stöd beräknas uppgå till 7,2 mnkr, varav redan upparbetade kostnader i projektet uppgår till 4,2 mnkr. Då juridiska kostnader inte direkt betraktas bidra till skapandet eller förbättringen av kommunal infrastruktur tas de inte heller upp som en investeringskostnad i projektet utan får hanteras som en kostnad utanför projektet. Investeringskostnaden bör endast omfatta utgifter som är nödvändiga för att bygga, förbättra eller underhålla infrastrukturen, såsom material, arbetskraft och teknisk utrustning. Osäkerheten omkring det juridiska utfallet är också stort, varför kommunledningskontoret redan nu föreslår att kostnaderna för den juridiska processen får belasta kommunens resultat och att Samhällsbyggnadsnämnden erhåller ett tillfälligt driftbidrag för detta. Ur ett redovisningsperspektiv ska alltid försiktighetsprincipen råda.