Interpellation om dömda gärningsmän i skolan, ställd till gymnasienämndens ordförande av Pär Sehlstedt (SD)
Kommunfullmäktige · 25 mars 2025 · § 95 · Dnr KS-2025-000289
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Pär Sehlstedt (SD) har ställt följande interpellation till gymnasienämndens ordförande:
" Skolan ska vara en plats för lärande, gemenskap och trygghet. En plats där våld och kriminalitet inte har någon plats. Ändå ser vi en utveckling där våld och hot om våld blivit allt vanligare. Antalet anmälningar om kränkningar i svensk skola har enligt OECD fördubblats på tio år.
Ungdomar som begår grova brott mot andra ungdomar i sitt eget närområde har över landet uppmärksammats gå kvar i samma skolor som sina offer. Detta innebär att offret för t ex en grov våldtäkt riskerar att möta sin gärningsman i samma skollokaler, gång på gång under skoltiden.
Läs hela sammanfattningen
Vilka förutsättningar som finns att flytta elever mellan olika skolor påverkas såklart av tillgänglighet och utbud på respektive skola. Förutsättningarna påverkas också av respektive kommuns ambitioner och handlingsplaner. Interpellationen syftar till att utreda om det finns en handlingsplan för liknande fall i Skellefteå kommun.
Mina frågor till Gymnasienämndens ordförande är följande:
- Är det möjligt att en ungdom som begått ett grovt brott mot en annan ungdom placeras på samma gymnasieskola som sitt offer?
- Hur ser gymnasienämnden på att detta fenomen kan uppkomma, och vilka åtgärder vidtas i samma eller liknande sammanhang, för offrets trygghet? "
Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:
" Är det möjligt att en ungdom som begått ett grovt brott mot en annan ungdom placeras på samma gymnasieskola som sitt offer?
Vid antagning till gymnasieskolan görs ingen annan kontroll eller bedömning än elevens slutbetyg från grundskolan. Det är alltså inte möjligt vid antagningen att ta hänsyn till om någon elev skulle vara straffad för något brott.
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program har rätt att fullfölja det påbörjade programmet (16 kap 37 § skollagen). Beroende på brott och påföljd, är det inte säkert att ungdomen kan
fortsätta gå i vanlig gymnasieskola. En ungdom som är under 18 år kan bli dömd till sluten ungdomsvård, och även till fängelse. Både vid sluten ungdomsvård och vid fängelse har ungdomen möjlighet att genomföra studier på gymnasienivå.
Hur ser gymnasienämnden på detta fenomen kan uppkomma, och åtgärder vidtas i samma eller liknande sammanhang, för offrets trygghet? Om en elev är misstänkt eller dömd för ett brott mot en annan elev, arbetar skolan alltid för att samtliga elever ska känna sig trygga. Skolans personal och ytterst skolhuvudmannen har ett ansvar för både elevernas trygghet (5 kap 3 § skollagen) och rätt till utbildning.
Det finns flera möjligheter för skolan att vidta åtgärder mot en elev om detta krävs för att tillförsäkra andra elevers trygghet och studiero. Skolan kan behöva arbeta med trygghetsskapande insatser, såsom samtalsstöd. Disciplinära åtgärder kan också vara lämpliga, till exempel tillfällig omplacering och avstängning. Skolans rektor kan besluta om tillfällig omplacering, inom eller utanför den egna skolenheten (5 kap 12-13 §§ skollagen). Ett sådant beslut kan innebära att eleven får undervisning enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Ett beslut om tillfällig omplacering utanför den egna skolenheten ska fattas tillsammans med den mottagande rektorn.
Det finns även möjlighet att stänga av en elev först i två veckor och sedan upp till resten av pågående kalenderår, och tre ytterligare kalenderhalvår (5 kap 17-18 §§ skollagen). "