Interpellation om insamlingen av textilier, ställd till samhällsbyggnadsnämndens ordförande, av Jens Wennberg (L)
Kommunfullmäktige · 28 januari 2025 · § 5 · Dnr KS-2025-000029
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (L) ställer följande interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande:
Från och med 2025-01-01 så får inte längre Kläder av textil, Hemtextil, Inredningstextil, Väskor av textil och Accessoarer av textil får ej läggas i restavfall utan de ska sorteras och samlas in. Detta bygger på ett EU-direktiv som statuerar att medlemsländerna senast 2025-01-01 är skyldiga att samla in textilier separat för återanvändning, förberedelse för återanvändning och återvinning.
Denna lag är bra på många sätt. Men det gäller att det för Skellefteåborna ska det inte vara för krångligt, dyrt och tungt att göra rätt.
Läs hela sammanfattningen
Av denna anledning ställer jag följande frågor till ordförande för samhällsbyggnadsnämnden Sara Keisu Lundh;
1. Hur kommer insamlingen av textilier att organiseras i Skellefteå kommun?
2. Hur har information gått ut till kommuninvånarna?
3. När kommer en insamlingsorganisation att vara på plats i Skellefteå kommun?
4. Kommer denna insamlingsorganisation även att omfatta kommunala verksamheter?
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande svar:
Gällande insamling av textilier har Skellefteå kommun under 2025 avtal med ett företag vid namn Human Bridge. Avtalet är ett nollsummespel, dvs vi behöver inte betala för tjänsten och vi får inte heller betalt. De står för behållare och containers och har avtal med Samhall som kommer att hämta textilen samt städa runt behållarna. De ordnar även med transport till deras sorteringsanläggning i Rosersberg. Human Bridge har två stora kunder, Humana i Litauen och Textile house i Slovakien. I dessa sorteras textilen ytterligare i flera steg. En del av textilierna tvättas. De sorterar upp till 400 olika fraktioner. Den textil som går att återbruka säljs sedan i olika paket beroende på vad
kunderna önskar. Det finns butiker både i Sverige, Europa och resten av världen som köper klädpaket. Den del som inte går att återbruka går till viss del till materialåtervinning, dvs fiber till fiber.
Av det som återstår efter denna utsortering går merparten till att göra wipes (torktrasor) eller fyllning till bildörrar och liknande. Den rest som blir över efter detta går till energiåtervinning. Human Bridge arbetar även med bistånd till områden där det är krig eller naturkatastrofer.
78% av det material som Human Bridge samlade in under 2023 gick till återbruk, 8% levererades för fiber-fiber-återvinning, 7% användes till madrasser, filtar, torktrasor etc. Återstående 7% som inte gick att återbruka eller återvinna gick till energiåtervinning.
Information till kommunmedborgarna har gått ut via sociala medier, hemsidan Källsortering -Skellefteå kommun samt via Avfallskalendern. Lokaltidningen har också gjort reportage om textilinsamlingen. När alla behållare är på plats kommer mer information att gå ut.
Den 20 januari i år fanns fem behållare på Degermyran samt en större container. Denna vecka får vi ytterligare 21 behållare. Dessa kommer att placeras ut på alla ÅVC (återvinningscentraler) samt några ÅVS (återvinningstationer). Rondellens behållare i återbrukscontainrarna på ytter-ÅVC kommer att finnas kvar under en övergångsperiod. Om Human Bridge behållare blir fulla innan Samhall har hunnit tömma kan vi hänvisa kunderna dit både med trasig och hel textil. Detta är förankrat med både Human Bridge och Rondellen.
Rondellen har fått instruktioner hur de därefter ska hantera textilen. Kommunala verksamheter som har textil som faller in under det kommunala ansvaret kan lämna textil i samma behållare. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är all textil från verksamheter som räknas in. Större mängder textilavfall av en specifik art från tex butiker, sjukhus mm räknas inte som kommunalt avfall (tex ett parti liknande arbetskläder, sängkläder osv.)
Trasiga arbetskläder från hälso- och sjukvård utgör en del av sjukvårdsverksamheten och räknas inte som ett kommunalt avfall eller ansvar. Större mängder som uppkommer i samband med renovering är ett verksamhetsavfall och inte ett kommunalt ansvar. Det som ingår i ansvaret är alltså textilavfall som liknar hushållens avfall till art och sammansättning (tex dukar från personalrum, enstaka arbetskläder mm).