Interpellation om hur arbetar för- och grundskolenämnden för att få en likvärdig grundskola med förutsättningar att klara sitt uppdrag, av Jens Wennberg (L)
Kommunfullmäktige · 28 maj 2024 · § 215 · Dnr KS-2024-000467
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (L) har ställt följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande:
"Skellefteås grundskolor har under många år i ett riksperspektiv varit underfinansierade. Vilket tydligt visar sig i att för och grundskolenämnden har dragits med stora underskott. Det kan finnas flera anledningar till att grundskolan i Skellefteå kommun inte har möjlighet att kunna hålla sin budget. Att ha ett underskott som ligger runt 100 mkr är inte acceptabelt. Det väcker många tankar, funderingar över den ekonomiska styrningen. Det är viktigt att verksamheterna ges bra förutsättningar att klara sin budget. Skellefteå kommun har flera små enheter som kostar betydligt mer än vad elevpengen täcker och inte uppfyller läroplan och skollag. Detta tär resurser från andra enheter. Grundskolor har inte heller lokaler som gör det möjligt att ha en flexibel undervisning. Skolverket har förändrat riktlinjerna när det kommer till en till en dator. Dvs en elev en dator. De säger nu att det ska finnas tillgång till.
Regeringen ser också att det är väldigt stora skillnader i hur kommunerna satsar på sin skola. Därför har regeringen tillsatt en utredning som har till uppdrag att ta fram en modell som ska bland annat ta hänsyn till att kommunala och enskilda huvudmän har olika ansvar. Beräkningsmodellen ska också ta hänsyn till bland annat elevunderlag, var skolan ligger och om skolan har elever som har omfattande behov av särskilt stöd.
Läs hela sammanfattningen
Med anledning av detta ställer jag följande frågor till för och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg;
1. Hur arbetar och följer för- och grundskolenämnden upp det ekonomiska utfallet?
2. Hur tar för- och grundskolenämnden hänsyn till de olika enheternas förutsättningar i sitt budgetarbete?
3. Hur påverkar fördelningssystemet med elevpengen nämndens förutsättning att klara sitt uppdrag gällande likvärdig grundskola?
4. Hur tar för- och grundskolenämnden hänsyn till de förändrade riktlinjerna från skolverket när det kommer till en till en dator?"
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar: "Fråga: Hur arbetar och följer för- och grundskolenämnden upp det ekonomiska utfallet? Svar: Vi följer de kommungemensamma processerna med månadsrapporter, delårsrapporter och årsrapport. Förvaltningen har en mer detaljerad uppföljning än nämnden och de centrala stödfunktionerna arbetar i team runt rektorerna för att följa upp det ekonomiska utfallet.
Fråga: Hur tar för- och grundskolenämnden hänsyn till de olika enheternas förutsättningar i sitt budgetarbete? Svar: Vi har resursfördelningsprinciper. De senaste gäller från 1 januari 2024 och förändrades då på ett sådant sätt att de mer än tidigare tar hänsyn till enheternas varierade förutsättningar.
Fråga: Hur påverkar fördelningssystemet med elevpengen nämndens förutsättning att klara sitt uppdrag gällande likvärdig grundskola? Svar: Vi ser att principen att fler eller färre elever vid en enhet med automatik innebär förändrade resurser, är utmanande för likvärdigheten. Därför gav nämnden i april det här året i uppdrag till förvaltningen att inför internbudget 2025 utreda möjligheten att styra resurserna på grupp- i stället för individnivå. Att tänka grupp i stället för individ kan göra det möjligt att anpassa fördelningen på ett bättre sätt då grundbemanningen i klassrummet är samma oavsett storlek på gruppen.
Fråga: Hur tar för- och grundskolenämnden hänsyn till de förändrade riktlinjerna från Skolverket när det kommer till en till en dator? Svar: Skolverket har aldrig haft några riktlinjer om en dator per elev. Det har heller inte funnits med i Skollagen eller någon nationell digitaliseringsstrategi. Det som sägs från nationellt håll både nu och tidigare är att eleverna ska ha tillgång. Däremot har för- och grundskolenämnden sedan lång tid tillbaka beslutat att i åk 6 - 9 ska varje elev ha en egen dator. I lägre årskurser får eleverna dela på gemensamma datorer. Att alla elever i åk 6 - 9 får låna var sin dator hänger ihop med att säkerställa att alla elever får likvärdiga förutsättningar, alla har inte tillgång till dator hemma. Det går inte utesluta att nämnden får anledning att återkomma till frågan om datortäthet. De nationella proven i åk 6 och 9 ska göras digitalt framöver. Införandet kommer självklart att utvärderas och det kan ge oss vägledning i hur vi framöver ska ta ställning till frågan om datortätheten. Idag finns det dock inte en plan för att minska datortätheten. "