Interpellation om att lägga förskolor "i träda", av Linnéa Öhman (MP)

Att “sätta en verksamhet i träda” får det att låta som att det bara är att starta upp den igen vid behov. Men en förskola är så mycket mer än lokaler. Det finns inga garantier att personalen vill komma tillbaka eller ens finns kvar i kommunens verksamheter, och att bygga upp en kultur på en arbetsplats är inte gjort i en handvändning.

Med anledning av detta undrar jag:

1. Har nämnden beaktat barnperspektivet i beslutet att lägga förskolor i träda?

2. Har nämnden tagit hänsyn till personaltillgången på de aktuella enheterna eller är beslutet fattat utifrån ett allmänt läge?

3. Har nämnden beaktat hur beslutet påverkar Skellefteå kommuns landsbygd och Skellefteås attraktivitet?

4. Vilka alternativ till att lägga förskolorna i träda har nämnden undersökt?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Har nämnden beaktat barnperspektivet i beslutet att lägga förskolor i träda? Svar: Först vill jag bara förtydliga att nämnden har delegerat att lägga förskolor i träda till avdelningschef. Men med det sagt står nämnden självklart bakom de beslut som hittills tagits om trädor, vi har inte återtagit delegationen.

Alla beslut som tas när det gäller barn ska beakta barnperspektivet. När vi i nämnden får information om hur avdelningschef inför beslut resonerat kring barnperspektivet känner vi oss trygga med att det är just det perspektivet som är överordnat. Barnperspektivet för en huvudman handlar om barn i Skellefteå kommun som grupp, att beslut blir bäst för helheten.

Fråga: Har nämnden tagit hänsyn till personaltillgången på de aktuella enheterna eller är beslutet fattat utifrån ett allmänt läge? Svar: Det har över tid sett olika ut med orsak. Ibland handlar det om att en specifik enhet inte kunnat få tillräckligt mycket personal för att säkra kvaliteten. Ibland handlar det om att en samordning av personal gör att fler barn inom området får ta del av tillräckligt många och tillräckligt utbildad personal för att utbildningen ska uppfylla kraven i skollagen. En förskola som läggs i träda kan mycket väl ha god tillgång till personal. Däremot kanske den inte rymmer fler barn. Medan en annan förskola i närheten har plats för fler barn men personalgruppen som finns där räcker inte till ens för de barn som finns där idag. Att då samordna dessa förskolor till dess att antalet barn ökar så mycket att lokalerna återigen behöver användas, säkrar att barnen från båda förskolorna får tillgång till utbildning av god kvalitet, det ökar likvärdigheten.

Fråga: Har nämnden beaktat hur beslutet påverkar Skellefteå kommuns landsbygd och Skellefteås attraktivitet? Svar: Nämnderna har ett gemensamt ansvar för kommunen i sin helhet. För- och grundskolenämnden har också sitt specifika uppdrag som handlar om att i de flesta frågor vara huvudman för kommunens förskolor (och grundskolor). Uppdraget som huvudman är statligt reglerat och det finns krav på utbildningen i förskola när det gäller kvalitet. Vi inser att det kan upplevas attraktivt med fysisk närhet till förskola. Förutsättningen för det är dock att den också kan hålla rätt kvalitet och vara likvärdig för alla barn. Förskolan är ju faktiskt en utbildning, en viktig grundsten i det livslånga lärandet där alla barn, oavsett bostadsort, har rätt till likvärdig kvalitet.

Vi har utmaningar med likvärdigheten. Mycket på grund av att andelen utbildade förskollärare sjunker. Mest sjunker det på enheter med få avdelningar och enheter på landsbygderna. Trots att vi lägger mycket arbete på att rekrytera och vidareutbilda, provar olika lösningar för att få jobben på enheter med få avdelningar och enheter på landsbygderna att upplevas attraktiva, så söker sig medarbetarna till mer stadsnära enheter och enheter med fler avdelningar. Den huvudsakliga anledningen är närheten till kollegialt utbyte, fler som kan dela på de 12 timmar förskolan har öppet och möjligheten att transportera sig till och från arbetet relativt snabbt.

Vi har i stort sett samma antal barn de senaste åren. Var de bor har däremot förändrats. Med anledning av det måste vi anpassa så att vi använder resurserna så klokt som möjligt så att alla barn, oavsett var de bor, får utbildning av likvärdig kvalitet.

Jag vill också säga att alla trädor inte behöver vara på landsbygderna. Det finns också mer stadsnära områden där resurser kan behöva samordnas för att säkra likvärdigheten för alla barn.

Fråga: Vilka alternativ till att lägga förskolorna i träda har nämnden undersökt? Svar: Innan en förskola läggs i träda har det pågått ett intensivt arbete med andra lösningar. Kan vi omfördela personalen mellan befintliga avdelningar? Kan vi införa anställningsvillkor som upplevs mer attraktiva? Kan vi samarbeta mellan närliggande avdelningar även om de är i skilda hus? Ibland går det. Men mer sällan nu när bristen på utbildad personal är så påtaglig.

Det är ingen hemlighet att för- och grundskolenämnden har ett kärvt ekonomiskt läge. Den första och största anledningen till samordning och trädor är dock kvaliteten. Kvaliteten på helheten för alla barn. "