Interpellationer om kommunens jämställdhetsarbete, av Weidan Gong (V)
Kommunfullmäktige · 27 mars 2024 · § 103 · Dnr KS-2024-000224
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Weidan Gong (V) har ställt följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande:
"I november 2019 behandlade KF en motion skriven av mig och Marie Bergslycka där vi efterfrågade ett mer systematiskt och övergripande jämställdhetsarbete i kommunen, bland annat yrkade vi att kommunen skulle anta en jämställdhetspolitisk handlingsplan. Motionen avslogs tyvärr, en stor del av motiveringen var att kommunen inte ska ha en massa olika dokument och handlingsplaner, utan det mesta ska bakas in i 2030-strategin. En motivering jag inte tycker håller, i slutet av dokumentet finns en lista på ett antal av kommunens olika program och handlingsplaner som exempel. Vissa av dokumentet är vi ålagda att ha enligt lag, tex avfallsplanen, man andra dokument kan man mycket väl tänka sig bakas in i 2030-strategin om man vill hålla nere antalet dokument. Men ett antal månader före vår motion antog vi en strategi för hållbar digital utveckling. Intrycket blir att jämställdhetsarbetet inte tas på allvar, utan hamnar i skymundan.
Det har nu gått ca 5 år sedan motionen avslogs och kommunen har haft gott om tid på sig att implementera de förändringar man sagt att man ska göra. Därför ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:
Läs hela sammanfattningen
Enligt motionssvaret ska jämställdhetsarbetet genomsyra 2030-arbetet i enlighet med CEMR-deklarationen, på vilket sätt har det gjort det? Bedrivs det någon typ av systematiskt eller övergripande jämställdhetsarbete i kommunen? Görs det någon övergripande uppföljning av kommunens jämställdhetsarbete, hur ser det ut?"
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: "Fråga: Enligt motionssvaret ska jämställdhetsarbetet genomsyra 2030-arbetet i enlighet med CEMR-deklarationen, på vilket sätt har det gjort det? Svar: En utgångspunkt i jämställdhetsarbetet är att det ska integreras i ordinarie verksamhet. Det bör inte vara ett separat uppdrag där ansvaret läggs på en eller ett fåtal enheter eller personer, utan behöver genomsyra hela organisationen.
2030-strategin bygger på fyra övergripande områden som beskriver prioriteringar och riktningar för utvecklingsarbetet och jämställdhetsperspektivet ingår i alla fyra områden. Som exempel kan nämnas ”Jämställdhetsarbete som bryter mönster”, vilket innebär att alla oavsett kön och könsuttryck ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vidare lyfts vikten att en bredd av utbildningar är viktiga ur ett jämställdhetsperspektiv, betydelsen av en jämställd arbetsmarknad, och sambandet mellan jämställdhet och hållbara resor och transporter. I framtagandet av strategin har kommunen också arbetat för att det ska finnas en samstämmighet mellan den och Agenda 2030 för hållbar utveckling, där jämställdhet är ett av målen.
Precis som det står i interpellationen finns det styrdokument som kommunen är ålagda att ha, medan andra är frivilliga. Många styrdokument har funnits en längre tid och det är nödvändigt att kontinuerligt se över hur aktuella styrdokumenten är, hur olika styrdokument relaterar till varandra, behovet av nya styrdokument samt om det finns anledning att slå ihop styrdokument.
Fråga: Bedrivs det någon typ av systematiskt eller övergripande jämställdhetsarbete i kommunen? Svar: Det bedrivs jämställdhetsarbete både på kommunövergripande nivå, på förvaltnings- och verksamhetsnivå i Skellefteå kommun. När det gäller kommunövergripande jämställdhetsarbete har Skellefteå kommun till exempel anslutit sig till länsstrategin ”Ett jämställt Västerbotten 2023-2030” samt ingått avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten. Kommunen deltar också i olika nätverk med mera för jämställdhetsfrågor på både nationell och regional nivå. Kommunen har, genom kommunledningen, en plats i länsdelegationen för jämställdhet och är därmed en aktiv part i de länsövergripande aktiviteter som fastställs i delegationen. Som exempel på länsövergripande satsningar kan nämnas olika aktiviteter kopplat till “mäns våld mot kvinnor” samt ”Jämställd industri”, som har som syfte att främja jämställdhet som ett led i att klara samhällsomvandlingen. Det handlar bl a om att säkerställa ett ledningsstyrt jämställdhetsarbete, att nyansera bilden av branschen och länen, samt att vara en attraktiv arbetsgivare genom ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete. Skellefteå kommun arbetar också med systematiska lönekartläggningar med syftet att uppnå jämställda löner hos arbetsgivaren Skellefteå kommun.
Vidare har Skellefteå kommun en strategi och ett nätverk för arbetet mot prostitution, människohandel och köp av sexuella tjänster.
Fråga: Görs det någon övergripande uppföljning av kommunens jämställdhetsarbete, hur ser det ut? Svar: Eftersom jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela den kommunala organisationen, ska det också vara en del i ordinarie uppföljning. Det kan till exempel handla om könsuppdelad statistik där sådan finns, uppföljning av indikatorer till de prioriterade inriktningarna i uppdragsplanerna och så vidare. I kommunens arbetsmiljö- och mångfaldsarbete är jämställdhet en av flera parametrar som undersöks. Även i uppföljningen av det folkhälsopolitiska programmet ingår indikatorer med koppling till jämställdhet.
Arbetet utifrån länsstrategin ”Ett jämställt Västerbotten” och utifrån ”Jämställd industri” ska redovisas till Länsstyrelsen vartannat år.
De exempel som nämnts i svaren på punkterna ovan ska inte ses som någon komplett förteckning över de insatser eller den uppföljning som görs inom kommunens jämställdhetsarbete, men kan förhoppningsvis ändå visa att det görs en hel del inom området.”