Interpellation om problem med ökad frånvaro i Skellefteås gymnasieskolor, av Andreas Löwenhöök (M)

Enligt Skolverket måste skolan arbeta aktivt med att främja närvaro samt förebygga och åtgärda frånvaro. Om en elev i förskoleklass, grundskolan eller motsvarande skolformer utan giltigt skäl är frånvarande från den obligatoriska verksamheten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Enligt förarbetena gäller informationsskyldigheten inte bara när eleven uteblir från obligatoriska inslag, utan även vid frånvaro från annan verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. Samma informationsskyldighet gäller också om en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.

Att elever har hög närvaro och trivs i skolan är en grundförutsättning för att tillgodogöra sig undervisning och kunskap. Det leder till högre måluppfyllelse.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S):

Hur stor är den totala frånvaronivån bland elever på gymnasieskolorna i Skellefteå? Hur ser fördelningen ut gällande giltig respektive ogiltig frånvaro? Hur har utvecklingen sett ut över tid samt jämfört med jämförbara kommuner? Vilka åtgärder vidtas för att åtgärda frånvaron och öka närvaron?""

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"Närvaro i skolan är viktig för att eleven ska utveckla sitt lärande och för att utvecklas som människa i samspel med andra, men också för att vara förberedd för livet efter skolan. Hög frånvaro är dessutom en vanlig orsak till att gymnasieelever inte får godkända betyg i en eller flera kurser. Att arbeta för att främja närvaron i skolan är därför viktigt.

Fråga: Hur stor är den totala frånvaronivån bland elever på gymnasieskolorna i Skellefteå?

Svar: Den totala frånvarotiden låg på ett ungefärligt snitt på strax under 17 procent under läsåret 2022/23. Under höstterminen 2023 och fram till 14 februari 2024 ligger den totala frånvaron på ett genomsnitt på 15 procent.

Fråga: Hur ser fördelningen ut gällande giltig respektive ogiltig frånvaro? Svar: Oavsett om frånvaro är giltig eller ogiltig innebär det en lägre närvaro i skolan vilket påverkar elevens lärande. Den största delen är anmäld frånvaro, vilket vid rapportering till Centrala studiestödsnämnden (CSN) innebär att den är giltig.

Fråga: Hur har utvecklingen sett ut över tid samt jämfört med jämförbara kommuner? Svar: För att undersöka hur utvecklingen har sett ut i jämförelse med andra jämförbara kommuner finns data från den statistiska databasen Kolada tillgänglig som visar andel gymnasieelever med indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro.

Enligt statistik från Kolada låg Skellefteå under 2023 något över rikssnittet vad gäller gymnasieelever med indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro. Rikssnittet låg på 9,8 procent och Skellefteå kommun låg på 11,2 procent. Jämfört med andra jämförbara kommuner visar data att bland kommuner med 50 000–99 999 invånare ligger Skellefteå på plats 21 av 30 vad gäller andel gymnasieelever med indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro. På första plats ligger Örnsköldsvik med 4,4 procent, på 30:e plats ligger Nyköping med 21,7 procent.

Samma statistik visar att andelen gymnasieelever med indraget studiestöd på grund av ogiltig frånvaro i Skellefteå kommun har varit omkring 11 procent sedan 2019. Dock sjönk andelen under 2021 och 2022 till omkring 7 procent vilket skulle kunna förklaras genom att eleverna hade distansundervisning under pandemin vilket underlättade närvaron för en del.

Fråga: Vilka åtgärder vidtas för att åtgärda frånvaron och öka närvaron? Svar: Gymnasiet har uppmärksammat problematiken med frånvaro bland elever och har undersökt bakomliggande orsaker till elevers frånvaro samt genomfört insatser i syfte öka möjligheten för elever med problematisk skolfrånvaro att ta sig till skolan.

Närvarostödjare har funnits tillgängliga under läsåret 2022/23 för att stötta enskilda elever med problematisk skolfrånvaro. Det har även gjorts en kartläggning kring orsaker bakom elevernas frånvaro. Kartläggningen visar att elever gör medvetna val för när de själva anser att de behöver vara närvarande på skolan eller inte. Eleverna är vana vid en viss nivå av flexibilitet som finns i dagens samhälle där skolan inte har utvecklats i samma takt.

Nu under vårterminen har gymnasiet vänt sig till gymnasieelever via Ung Åsikt och bett om elevernas input kring vad gymnasiet kan göra för att eleverna varje dag ska känna att det är meningsfullt att gå till skolan. Eleverna uppmanas att komma med förslag på vad skolan skulle behöva förändra med fokus på att minska den sporadiska frånvaron.

Eftersom gymnasiet är en frivillig skolform är det inte möjligt att använda tvingande incitament för att främja närvaron, förutom indraget studiestöd. Därför behöver gymnasiet framför allt arbeta med hur elever kan motiveras till att vara närvarande i skolan och fullfölja sin utbildning. Detta behöver ske genom gemensamma insatser ute på skolorna. En systematisk uppföljning kommer att ske per program för att se vilka insatser som ger resultat.”