Interpellation av Linnea Öhman (MP) om Skellefteå Krafts våt- och torvmarker (27/22)

“Skellefteå Kraft har tre stycken torvtäkter och är först i Sverige med att efterbehandla mark där det fortfarande finns stora områden med djup torv kvar. Det innebär att det inte finns någon praxis för hur efterbehandlingen ska genomföras. För att undersöka förutsättningarna för en hållbar efterbehandling har konsultstöd upphandlats. Under 2020 har samråd med markägare, kommunen, länsstyrelse och berörda samebyar genomförts för att föra en dialog kring alternativa vägar framåt.”

I Norran rapporterades i februari att det skulle byggas solceller på åtminstone en av dessa torvtäkter. Det låter bra att satsa på solenergi. Samtidigt är det viktigt att också stoppa läckaget av växthusgaser från torvtäkten.

Med anledning av detta undrar jag:

 Hur går det med efterbehandlingen av torvtäkterna?

 Vilka åtgärder planerar Skellefteå kraft för att stoppa läckaget av växthusgaser från den eller de torvtäkter som ska bebyggas med solcellsparker?

 Finns det fler ytor på Skellefteå krafts mark som skulle kunna bidra till minskade växthusgasutsläpp genom återvätning?

 Finns det planer på att återväta marker?"

Kommunstyrelsens ordförande har, med stöd av bestämmelserna i kommunfullmäktiges arbetsordning 33 § 2 pkt överlämnat besvarande till ordföranden i styrelsen för Skellefteå Kraft AB.

Ordföranden i styrelsen för Skellefteå Kraft AB Fredrik Lundberg (S) lämnar följande svar:

"Skellefteå Kraft AB ska ha en aktiv markförvaltning. Detta innebär ett aktivt och proaktivt arbete med arrenden och andra markupplåtelser, som exempelvis master eller täkter, ska användas för att förbättra resultat och vår konkurrensförmåga. Utgångspunkten för vår markförvaltning är att med alla värden sammanvägda få så god avkastning som möjligt i koncernen med våret innehav. Såväl framtida avkastning som minimering av risker är i allt väsentligt beroende av en effektiv markförvaltning.

Fråga: Hur går det med efterbehandlingen av torvtäkterna? Svar: Skellefteå Kraft AB arbetar med att ta fram översiktliga och detaljerade efterbehandlingsplaner för våra täkter som Länsstyrelsen i nästa fas ska godkänna innan efterbehandlingen får påbörjas. I dessa planer ingår exempelvis samråd., hydrologiska och geologiska analyser för att skapa en bild över vilka önskemål som finns från diverse aktörer samt vilka naturgivna förutsättningar som finns för att utföra efterbehandlingen. Denna måste följa Länsstyrelsens initiala målsättning då de är den beslutande myndigheten.

Utifrån de faktiska förutsättningarna avgörs hur marken kan efterbehandlas. Det kan röra sig om att skapa vattenspeglar, våtmarker eller produktiv skogsmark. Den kunskap vi har i dagsläget indikerar att den största delen av arealen på torvtäkterna förmodligen kommer att bli våtmarker och detta ligger i fas med Länsstyrelsens mål. Noterbart är att de flesta marker där Skellefteå Kraft har producerat torv har sedan tidigare varit dikade marker, så detta arbete kommer att skapa ett mer ursprungligt landskap än det var innan torvproduktion.

Vi har under den föregående hösten med Länsstyrelsens godkännande påbörjat ett antal försök på en del av torvtäkten i Norrheden i syfte att hitta de bästa metoderna och att samla kunskap för att kunna bedöma tidsåtgång och kostnad vid upphandling. Om allt går väl kommer vi att fortsätta med återläggning av diken under detta år.

Fråga: Vilka åtgärder planerar Skellefteå kraft för att stoppa läckaget av växthusgaser från den eller de torvtäkter som ska bebyggas med solcellsparker? Svar: Om det blir solcellsparker eller inte vet ingen i dag. Ett arbete med att utreda om våra torvkoncessioner och miljötillstånd går att anpassa till att gälla för solcellsparker är uppstartat tillsammans mede Länsstyrelsen. Om detta faller väl ut så kommer Länsstyrelsen att specificera principer och detaljerade krav på hur arbete ska utföras och hur och när slutlig efterbehandling ska utföras. I nästa läge får markägarna bedöma om de är intresserade av en solcellspark på marken och därefter skriva separata avtal med den aktör som bygger parken. Går det inte att genomföra detta kommer täkterna att efterbehandlas enligt Länsstyrelsens beslutade kravspecifikation för torvtäkter enligt ursprunglig tidplan.

Fråga: Finns det fler ytor på Skellefteå krafts mark som skulle kunna bidra till minskade växthusgasutsläpp genom återvätning? Svar: Skellefteå Kraft är inte markägare på torvtäkterna eller i kant med dessa, så vi kan inte göra den typ av åtgärder som görs på torvtäkterna.

Skellefteå Kraft har i dag 1552 hektar myr. Huvuddelen av dessa är odikade eller har enstaka diken av utloppskaraktär som härrör från dikessystem som berör fler fastigheter än Skellefteå Krafts. Syftet och funktionen med dessa diken är främst inte att avvattna myren, utan för att leda bort vatten från diken i skogsmarkerna intill för att höja tillväxten där.

En åtgärd som att lägga igen diken i den mån de inte redan har slammat igen, skulle för Skellefteå Krafts del inte medföra att några stora arealer nya våtmarker kan skapas utan bara bidra till en sämre tillväxt i våra skogar.

Risken är även stor att en enstaka åtgärd, exempelvis dämning/återvätning, på vår mark kan drabba andra markägare negativt.

Resultatet av de arbeten som vi nu håller på med kring att inventera, utreda och därefter förbättra habitat för hotade arter kan dock innebära att den typen av åtgärder kan bli användbara i den palett av naturvårdande åtgärder som kan behövas framöver.

Fråga: Finns det planer på att återväta marker? Svar: Skellefteå Kraft har i dag inga konkreta planer på att återväta specifika skogsmarkområden på egen mark".