Interpellation om näringsriktig mat inom vård och omsorg. Ställd till gemensam måltidsnämnds ordförande, av Markku Abrahamsson (SD).
Kommunfullmäktige · 24 mars 2026 · § 60 · Dnr KS-2026-000162
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Markku Abrahamsson (SD) har ställt följande interpellation till gemensamma måltidsnämndens ordförande:
"På Skellefteå kommuns hemsida står det att ”maten (inom vård- och omsorg är) en viktig del av både det förebyggande arbetet, omvårdnaden och rehabiliteringen av äldre personer.”
Det är väl känt att äldre personer är i behov av näringsrik och energität mat för att förebygga undernäring och god hälsa. Ofta kan demenssjukdomar dessutom medföra ett ökat energibehov varpå det blir ännu viktigare med rätt innehåll. Samtidigt ska maten vara aptitlig och enkel att äta.
Läs hela sammanfattningen
Sammantaget ställs höga krav på den mat som erbjuds på kommunala vård- och omsorgsboenden – i synnerhet som många av de faktorer som påverkar matens och måltidsupplevelsens kvalité kan formas utifrån personliga preferenser och individuella behov.
Mina frågor till Gemensam måltidsnämnds ordförande är följande:
1. Vilka förutsättningar har brukare på särskilda boenden att påverka vilka maträtter de ska äta till lunch, middag etc?
2. Hur ofta erbjuds fet fisk som t ex lax, nöttkött och andra viktiga proteinkällor?
3. Hur säkerställer kommunen att varje måltid uppfyller det näringsbehov som enskilda brukare behöver?
4. Hur kan brukare tycka till om maten som serveras?"
Gemensamma måltidsnämndens ordförande Tomas Teglund (S) lämnar följande svar: ”Fråga: Vilka förutsättningar har brukare på särskilda boenden att påverka vilka maträtter de ska äta till lunch, middag etc?
Svar: Det finns färdiga måltidspaket för lunch och middag, men omsorgspersonalen kan göra individuella anpassningar genom att välja en annan kolhydratskälla som matgästen föredrar. Med kolhydrater menar vi till exempel potatis, potatismos,
pasta, ris. Omsorgspersonalen kan också välja grönsaker från menyn som de vet uppskattas av matgästen. Måltiderna kan ytterligare anpassas för de som inte äter en specifik proteinkälla t ex fisk. Eller de som på grund av sjukdom, allergi eller tugg och sväljsvårigheter behöver särskild kost.
Fråga: Hur ofta erbjuds fet fisk som t ex lax, nötkött och andra viktiga proteinkällor? Svar: Varje lunch och middag innehåller en proteinkälla. Exempel på proteinkällor är fisk, nötkött, fläskkött, korv, kyckling, lamm. Fisk serveras 2-3 gånger i veckan.
Fråga: Hur säkerställer kommunen att varje måltid uppfyller det näringsbehov som enskilda brukare behöver? Svar: Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer för äldre och sjuka då vi på måltidsavdelningen planerar matsedeln för lunch och middag. För individer som av någon anledning äter mycket små portioner och är i riskzonen för undernäring berikar omsorgspersonalen måltiderna med extra energi och protein.
Fråga: Hur kan brukare tycka till om maten som serveras? Svar: Socialkontoret genomför årligen en brukarundersökning där måltidsfrågor finns med. Omsorgspersonalen kan förmedla åsikter till köken från brukarna.