Interpellation om brister i arbetssätt, kunskapsunderlag och kvalitetskriterier inom den kommunala skolverksamheten, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Pär Sehlstedt (SD)

Med anledning av ovanstående finns det goda och relevanta skäl att problematisera hur Skellefteå kommun säkerställer att beslut rörande den kommunala skolverksamheten faktiskt grundar sig på tydliga kvalitetskriterier och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur ser kommunen som huvudman på de brister som Riksrevisionen pekar på?

Mot denna bakgrund ställer jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S)

1. Hur bedömer för- och grundskolenämnden att den kommunala huvudmannen säkerställer att det systematiska kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tillförlitliga analyser?

2. Finns det tydliga och gemensamma kvalitetskriterier på huvudmannanivå för uppföljning och utvärdering av skolornas resultat och undervisningens kvalitet och hur används dessa i praktiken?

3. Avser för- och grundskolenämnden att vidta några åtgärder med anledning av de brister som Riksrevisionen identifierar och pekar på?"

För- och grundskolernämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Hur bedömer för-och grundskolenämnden att den kommunala huvudmannen säkerställer att det systematiska kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tillförlitliga analyser? Svar: Skellefteås kommunala skolverksamheter ser forskning och beprövad erfarenhet som delar som kompletterar varandra och arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Forskning används som ett kunskapsstöd för att förstå varför och under vilka förutsättningar olika arbetssätt kan vara verksamma, medan professionens samlade erfarenhet används för att avgöra hur dessa arbetssätt kan tillämpas i den lokala kontexten.

I praktiken innebär det att forskningsresultat alltid jämförs med lokala data och verksamhetens förutsättningar, att beslut bygger på gemensamma analyser i arbetslaget snarare än på enskilda expertutlåtanden samt att förändringar i undervisning och organisation görs stegvis och följs upp på ett systematiskt sätt.

De kvalitetsstödjande funktionerna på förvaltningen är bland annat organiserade för att omhänderta och filtrera de underlag som skolmyndigheterna publicerar. De arbetar med att tolka och anpassa underlagens innehåll så att det kan tillämpas på ett relevant och ändamålsenligt sätt i kommunens skolverksamheter.

För- och grundskolenämnden bedömer att förvaltningen har etablerat ett kunskapsbaserat systematiskt kvalitetsarbete som nu är väl på väg framåt. Arbetet har utvecklats betydligt under de senaste åren, men det finns fortfarande områden som behöver stärkas. Ett systematiskt kvalitetsarbete blir i praktiken aldrig helt färdigt, utan behöver ständigt utvecklas i takt med förändringar i verksamheternas behov och förutsättningar samt de förändringar som sker i samhället.

Fråga: Finns det tydliga och gemensamma kvalitetskriterier på huvudmannanivå för uppföljning och utvärdering av skolornas resultat och undervisningens kvalitet och hur används dessa i praktiken? Svar: De kommunala skolverksamheterna i kommunen arbetar med ett gemensamt ramverk för systematiskt kvalitetsarbete i alla skolformer. I praktiken innebär det exempelvis att grundskolans arbete med måluppfyllelse och gymnasiets arbete med programresultat följer samma struktur med systematiska analyser, kollegiala dialoger och dokumenterade förbättringscykler.

Beslut baseras på samlade analyser över tid och grundas i ett sammanhållet systematiskt kvalitetsarbete där uppföljning, analys och åtgärder sker återkommande och dokumenterat. Kvalitetskriterier för undervisning, organisation och stödinsatser är tydligt anpassade till den lokala verksamheten och kopplade till fastställda mål i läroplaner och förordningar, analyser av elevresultat och genomströmning samt professionella bedömningar från skolledning och lärare.

Fråga: Avser för- och grundskolenämnden att vidta några åtgärder med anledning av de brister som Riksrevisionen identifierar och pekar på?

Svar: För- och grundskolenämnden anser att rapporten är viktig och bidrar till en nödvändig diskussion om kvalitet, transparens och tillförlitlighet i hela styrkedjan från nationell nivå till lokal verksamhet. Mot bakgrund av Riksrevisionens rapport betonar för- och grundskolenämnden, med stöd i ett vetenskapligt förhållningssätt, vikten av att fortsätta granska även sina egna arbetssätt. Det innebär att nya forskningsrön inte tas in utan prövning, att befintliga arbetssätt regelbundet ifrågasätts och omprövas samt att beslut kan omprövas när ny kunskap tillkommer.

Även om statliga kunskapsunderlag finns tillgängliga som stöd till huvudmannen är det alltid huvudmannens ansvar att göra en samlad bedömning av underlagens relevans för verksamheten, att följa upp och justera insatser utifrån faktisk effekt samt ta ansvar för konsekvenser som olika beslut innebär. Detta ansvar fördelas

tydligt från huvudman till skolledning och medarbetare inom såväl förskola som grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Dessa professioner ges mandat och ansvar att tolka, omsätta och tillämpa kunskap på ett professionellt sätt.

På så sätt eftersträvar för- och grundskolenämnden att vara en lärande organisation där kvalitet inte definieras en gång för alla, utan utvecklas över tid. Riksrevisionens rapport ses inte som ett skäl att minska tilliten till kunskapsstyrning, utan som ett stöd för att ytterligare stärka huvudmannens egen förmåga att fatta välgrundade och transparenta beslut.