Interpellation om folkhögskoleutbildningar som riktar sig till grundskolelever, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Jens Wennberg (L)
Kommunfullmäktige · 27 januari 2026 · § 6 · Dnr KS-2025-000908
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Jens Wennberg (L) har ställt följande interpellation till för- och grundskolenämndens ordförande:
"Grundskolan har under några år haft som kutym att låta elever med särskilda behov få gå till folkhögskola, i ställer för något introduktionsprogram som erbjuds på gymnasiet. Under denna mandatperiod har samarbetet avbrutits med Texas och T2 college. Samarbetena har avslutats därför de inte följde skollagen och gymnasieförordningen. I dag erbjuds elever från åk 9 att söka till olika folkhögskolor tex restaurangutbildning. För att studera på folkhögskola ska du vara 18 år. Elever under 18 år ska erbjudas gymnasieutbildning eller introduktionsprogram inom gymnasieskolans regi. Skollagen § 12 och §13 regler vad som gäller ifall en elev inte har gått ut grundskolan med godkända betyg. Den säger att ”För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt §13, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år”. Detta om de ej är behöriga till gymnasiet.
När elever från åk 9 söker till en folkhögskola erbjuds de inte gymnasial utbildning utifrån gymnasieförordningen kapitel 6 introduktionsprogram. Detta uppfyller ej heller skollagens regler för upphörande av skolplikten. Detta gör att tex den kockutbildning eller kärnämnen eleven läser inte följer timplanen, gymnasieförordningen för restaurang och livsmedelsprogrammet. De erbjuds inte heller enligt GY -25 en möjlighet att kunna läsa upp de betyg de ej är godkända i från grundskolan eller välja yrkesintroduktion med inriktning mot en yrkesutbildning på två år. Folkhögskolan ger inte betyg enligt gymnasieförordningen, skollagen. Det gör att de inte kan söka sig till en nationell gymnasieutbildning på till det år de fyller 19 år. De erbjuds ej heller den elevhälsa som finns på gymnasieskolan.
Läs hela sammanfattningen
Utifrån detta ställer jag följande frågor till för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg;
- Hur många elever från grundskolan går till någon folkhögskola varje år?
- Hur arbetar för och grundskolenämnden med att följa skollagens skrivning om skolplikten?
- Hur arbetar för och grundskolenämnden med likvärdighet i grundskolan kring skolplikten? "
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:
"Fråga: Hur många elever från grundskolan går till någon folkhögskola varje år? Svar: Utbildning och arbetsmarknad har en överenskommelse med samtliga folkhögskolor i kommunen om att ungdomar som fullgjort sin skolplikt och ingår i kommunens aktivitetsansvar kan få läsa allmän kurs eller kurs som förbereder till allmän kurs på en av folkhögskolorna i kommunen. Överenskommelsen hindrar inte att ungdomen exempelvis börjar på ett introduktionsprogram på gymnasiet. Syftet med överenskommelsen är att skapa ett alternativ för de ungdomar som annars inte skulle fortsätta sin utbildning. Förvaltningen har för avsikt att följa upp överenskommelsen med folkhögskolorna under våren. Just nu är det 46 ungdomar som omfattas av överenskommelsen.
Fråga: Hur arbetar för- och grundskolenämnden med att följa skollagens skrivning om skolplikten? Svar: För- och grundskolenämnden följer skollagens regler om skolplikt. Reglerna om skolplikt är inte knuten till reglerna om behörighet till gymnasiet. Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår som barnet fyller sex år och är tioårig. Skolplikten upphör vårterminen det tionde året. För de elever som inte har gått ut årskurs 9 när skolplikten egentligen skulle upphöra finns det möjlighet för kommunen att besluta att förlänga skolplikten i ett år. Det gäller elever som exempelvis gått om en tidigare årskurs och som därmed har gått tio år i grundskolan utan att gå ut årskurs 9.
Det är också möjligt för en elev, elevens vårdnadshavare och grundskolan att komma överens om att eleven ska gå i grundskolan upp till ytterligare två år efter att skolplikten upphört för att klara att bli antagen till gymnasiet. Detta är en möjlighet och rättighet för eleven men innebär inte att skolplikten fortsätter.
Om eleven slutar grundskolan och inte är behörig till ett nationellt gymnasieprogram finns det möjlighet att söka till ett introduktionsprogram. Om en elev som fullgjort skolplikten och slutar grundskolan utan att gå vidare till gymnasiet så är kommunen ansvarig för ungdomen inom det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunen ska inom sitt aktivitetsansvar erbjuda ungdomar lämpliga åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Fråga: Hur arbetar för- och grundskolenämnden med likvärdighet i grundskolan kring skolplikten? Svar: Rätt till utbildning, skolplikt och närvaro i grundskolan är viktiga frågor. Det finns rutiner för hur skolorna ska arbeta närvarofrämjande och vad som ska göras när en elev har frånvaro såsom vilka kontakter ska tas och vilka utredningsåtgärder ska genomföras. Skolorna arbetar också med anpassningar och stöd i olika former så att alla elever ska kunna vara i skolan och kunna ta till sig undervisningen. Alla grundskolor i Skellefteå kommun har anställd personal med uppdrag att arbeta med elevers närvaro, såsom närvarostödjare. Det finns en central skolpliktsbevakning på förvaltningen som följer upp de elever som fortfarande är skrivna i kommunen men där skolan misstänker att familjen har flyttat. Utbildning och arbetsmarknad undersöker just nu tillsammans med socialförvaltningen möjligheterna till att öka samarbetet mellan skolan och socialtjänsten med fokus på elevers närvaro i skolan.