Interpellation om larm från gymnasielärare inför skolstart. Ställd till gymnasienämndens ordförande, av Pär Sehlstedt (SD).

1. Stämmer det att flertalet gymnasielärare dagarna före skolstart ännu inte fått tillgång till schema eller information om vilka kurser eller ämnen de ska undervisa i?

2. Har gymnasienämnden en förklaring till varför situationen uppstått?

3. Hur anser nämnden att det påverkar berörda gymnasielärarnas arbetsmiljö?

4. Hur ska nämnden arbeta för att liknande problem inte ska uppkomma igen?"

Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Stämmer det att flertalet gymnasielärare dagarna före skolstart ännu inte fått tillgång till schema eller information om vilka kurser eller ämnen de ska undervisa i? Svar: Det stämmer att scheman på gymnasieskolorna i stan inte var helt färdigställda förrän ett par dagar före skolstart. Dock hade samtliga lärare redan före sommaren fått information om planerad tjänstgöring, inklusive ämnen och undervisningsgrupper.

Majoriteten av lärarna har inte påverkats i fråga om ämnen eller undervisningsgrupper, även om fler än vanligt berörts av förändringar. Vid schemaläggning är det inte ovanligt att organisatoriska justeringar behöver göras för att helheten ska fungera. Förändringar som genomförts har dock alltid rört undervisning inom ämnen där läraren är behörig.

För berörda lärare var en viss del av tjänstgöringstiden ännu inte definierad vid terminsstart utan benämndes endast som ökad grundbemanning. Tiden är delvis avsedd att användas flexibelt utifrån verksamhetens behov, exempelvis för att ge

stöd till elever utanför det ordinarie schemat. En ökad grundbemanning är en följd av lärarnas ökade undervisningstid.

Fråga: Har gymnasienämnden en förklaring till varför situationen uppstått? Svar: Det finns flera bakomliggande orsaker. Personalplaneringen på gymnasiet har länge varit tidspressad då man inväntat nämndens beslut i mars om vilka program som ska starta och i vilken omfattning. Tidigare år har detta inte påverkat organisationen i någon större utsträckning, vilket gjort att processen kunnat genomföras på ett rutinmässigt sätt.

Inför detta läsår har dock gymnasiets budget krävt mer omfattande organisatoriska förändringar. Detta förlängde den fackliga samverkansprocessen, vilket i sin tur skapade tidsbrist för schemaläggning och dialog med medarbetare. Arbetet komplicerades ytterligare av den utökade undervisningstiden för lärarna samt att skolan särskilt bevakat elevernas garanterade undervisningstid detta år då skillnader funnits mellan skolor.

Fråga: Hur anser nämnden att det påverkar berörda gymnasielärares arbetsmiljö? Svar: För vissa lärare har situationen inneburit oro, särskilt kopplat till att inte ha fullständig information om tjänsteplaneringar i god tid. Många har dock haft dialog med närmaste chef i processen och haft möjlighet att se schemat före det blivit fastställt. Den ökade grundbemanningen har även medfört oklarheter kring hur fördelningen av arbetsuppgifter kan komma att förändras.

Fråga: Hur ska nämnden arbeta för att liknande problem inte ska uppkomma igen? Svar: En översyn av tjänsteplaneringsprocessen har påbörjats där ett konkret steg är att tidigarelägga elevernas val till inriktningar, programfördjupningar och individuella val i årskurs 2 och 3. Det innebär att gymnasiet i större utsträckning kommer att ha en tydlig bild av kommande läsår redan innan sommaren, med undantag för årskurs 1.

Vidare behöver facklig samverkan kring organisationen ske tidigare, innan alla beslut är fattade. Förändringar kommer fortsatt att samverkas efter beslut i nämnd, men genom att inleda dialoger tidigare skapas bättre förutsättningar för schemaläggning och planering i god tid. Det ger också möjlighet att identifiera och hantera eventuella förändringsbehov i ett tidigare skede.”