Interpellation om förutsättningar för lokala företag att skapa jobb, ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Carina Sundbom (C).

1. Vilka konkreta åtgärder vidtar kommunen för att minska byråkratiska hinder för små och medelstora företag som vill etablera sig eller expandera?

2. Hur arbetar kommunstyrelsen med att förbättra samarbetet mellan utbildningsaktörer och lokala företag för att möta kompetensbehovet?

3. Har kommunstyrelsen några pågående initiativ för att underlätta finansiering och tillväxtmöjligheter för småföretagare? "

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:

"Lokala företag är avgörande för sysselsättning, tillväxt och en växande kommun. Det som många gånger uppfattas som byråkratiskt, krångligt och svårt är tillstånd och regelverk som är nationellt beslutade. Bestämmelser som företag och kommuner måste följa. Syftet till dessa regelverk kan man förstå, men det är administrativt väldigt svårt och tidskrävande för företagen att klara det. Därför är vårt arbete att minska ytterligare onödiga hinder, skapa goda villkor för företagande, och stärka samverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer och kommunen väldigt viktigt.

Fråga: Vilka konkreta åtgärder vidtar kommunen för att minska byråkratiska hinder för små och medelstora företag som vill etablera sig eller expandera? Svar: Kommunen arbetar aktivt med att vägleda företagare till rätt instans inom kommunen och till relevanta företagsstödjande aktörer för att förenkla processen för etablering och utveckling. Vi har både etableringslots och företagslots, som fungerar som ”En väg in” och stöd genom hela processen. Dessa har varit mycket uppskattade av näringslivet. Internt arbetas det också med att ha en hög kunskap i

företagens vardag. Det görs tex genom interna utbildningsinsatser för att stärka dialogen mellan kommun och näringsliv för ökad förståelse för varandras uppdrag.

Handläggningen i ärenden utgår från tre grundläggande principer:

Rättssäkerhet för att företag ska bemötas likvärdigt och transparent i alla kontakter med kommunen. Genom tydlig vägledning, förutsägbara processer och enhetlig handläggning skapar vi trygghet för företagare att fatta investeringsbeslut.

Effektivitet genom att Skellefteå kommunen har förenklat och digitaliserat flera tillstånds- och etableringsprocesser för att minska handläggningstider och onödig administration. Vi arbetar också parallellt mellan förvaltningar för att undvika dubbelarbete och skapa smidigare ärendeflöden.

Service genom att erbjuda personlig vägledning genom etableringslots, öppet hus, samordnare och handläggare som hjälper företag att navigera rätt bland kommunens tjänster och gällande regelverk. Dessutom har vi utvecklat informationsmaterial och digitala verktyg som gör det enklare att förstå vad som krävs vid etablering eller expansion.

Genom att kombinera dessa tre perspektiv skapar vi en företagsvänlig miljö där det är enkelt att göra rätt – och där kommunen är en möjliggörare snarare än ett hinder. På kommunens hemsida finns en särskilt anpassad ingång för företagare när de behöver kontakt med kommunen med information och de digitala tjänsterna. Kommunens hantering av företagens ärenden följs upp för att bättre förstå företagens åsikter och utmaningar via såväl egna analyser som kundtjänstärenden och nöjdkundundersökningar, dessa ligger sedan tillgrund för att ständigt utveckla och förbättra kommunens verksamhet till företagare.

Fråga: Hur arbetar kommunstyrelsen med att förbättra samarbetet mellan utbildningsaktörer och lokala företag för att möta kompetensbehovet? Svar: Arbetet pågår i flera forum där kommunen, utbildningsanordnare och näringslivet möts. Målet är att stärka relationen mellan utbildningsaktörer och företag för att i samverkan matcha utbildningar till arbetsmarknadens faktiska efterfrågan. Det handlar både om att säkerställa att utbildningsutbudet motsvarar branschernas behov och att fler studerande kan gå direkt från utbildning till anställning.

Samtidigt är vi medvetna om att denna samverkan kan trimmas in bättre, och vi ser ett behov av att utveckla strukturer och former för dialogen så att matchningen blir ännu mer träffsäker.

Exempel på forum där dessa frågor lyfts är i branschråd, specifika inbjudningar med utbildningsaktörer men också i enskilda företagsbesök.

Kommunledningskontoret och utbildningsförvaltningen ser över hur samverkan mellan skola och näringsliv kan stärkas ytterligare genom att etablera en tydligare organisation för dessa frågor, bland annat med inspiration från andra kommuner.

Exempel på insatser som redan pågår är Skellefteå University Alliance, förstudie kring Teknikcollege, pågående vårdcollege, samt olika externfinansierade projekt så som PINU (popularisera industrinära utbildningar) och utbildningar för att möta framtida kompetensbehov i metallindustrins värdekedja (Vinnova).

Samtidigt som ledtider för nya gymnasieutbildningar är långa så finns det stora möjligheter att snabbt starta upp vuxenutbildningar utifrån arbetsmarknadens behov. Vuxenutbildning har i takt med Skellefteå utveckling snabbt behövt skala upp verksamheten och gjort investeringar i utrustning för att matcha efterfrågade kompetenser. Vi har för kommunens räkning jobbat väldigt mycket för att få

stöd/resurser för ökade utbildningsinsatser av olika grad inklusive högre utbildning till Skellefteå men det har vi inte fått gehör för.

Fråga: Har kommunstyrelsen några pågående initiativ för att underlätta finansiering och tillväxtmöjligheter för småföretagare? Svar: Kommunen har inga egna medel för direkt finansieringsstöd för etablering eller expansion, det ligger an på regeringens och eus regelverk för finansieringsstöd. Vi som kommun arbetar därför kontinuerligt med att vägleda företag i finansieringsfrågor. Vi har en nära dialog med Region Västerbotten som erbjuder flera företagsstöd, vi använder oss av Bidragsportalen för att kunna informera företag om aktuella utlysningar och möjligheter till stöd. Detta är ett viktigt verktyg i dialogen med företag som vill växa och utvecklas. Skellefteå kommun arbetar även nära både privata och offentliga finansiärer för att lyfta de utmaningar som finns för små och medelstora företag i vår del av Sverige, tex riskkapitalbolag, affärsängelnätverk, ALMI och bankerna.

Fråga: Vad gör kommunstyrelsen för att förbättra infrastrukturen och de fysiska förutsättningarna, såsom lokaler och transportmöjligheter, som företagare behöver för att bedriva verksamhet effektivt? Svar: Kommunen gör löpande investeringar i den kommunala infrastrukturen för att förbättra företagens villkor, inklusive transportmöjligheter och tillgång till ändamålsenlig marktillgång. Hit hör också kommunens översiktsplanering och detaljplaner som är strategiskt viktigt för näringslivet. En tät dialog med näringslivet är av största betydelse för att möta efterfrågan. Vi uppmuntrar och stödjer initiativ som coworking-ytor, främst genom att synliggöra och främja samverkan mellan nyföretagare och etablerade aktörer.

Stora investeringar av infrastruktur som förbättrar transporter och logistikflöden pågår, tex hamnen, lokalt vägnät. Här är regeringens och statens närvaro än mer önskvärd än den är idag. Norrbottniabanans pausande och långsamma framdrift är ju katastrofalt för hela regionen och Skellefteå. Vi trycket på allt vad vi kan, enormt mycket tid lägger vi på detta och på precis samma sätt gäller det e4a förbifarten som tar evinnerlig tid att få komma i gång med. Det här är viktigt för näringslivets möjligheter.