Interpellation om hur kommunens lekplatser prioriteras, ställd till samhällsbyggnadsnämndens ordförande av Michaela Löwenhöök (M)

Även i andra områden märks liknande tendenser. I bostadsområdet vid Falkträsket, som vuxit successivt de senaste åren, har ett nytt lektåg satts ut, men andra större lekmöjligheter har tagits bort eller inte ersatts. Det väcker frågor om hur kommunen följer upp skick och utvecklingsbehov i såväl äldre som nya lekmiljöer.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Sara Keisu-Lundh (S):

1. Hur ser kommunens prioriteringsordning ut när det gäller underhåll, reinvesteringar och uppdateringar av befintliga lekmiljöer?

2. Vilka kriterier används vid bedömning av lekmiljöers ålder, skick och lekvärde i prioriteringsarbetet?

3. Hur beaktas lekplatser i närhet till förskolor med nationella minoritetsspråk samt kommunens beslut om tematiska lekplatser i prioriteringsarbetet?

4. Hur följer kommunen upp utvecklingsbehov i områden som byggs ut successivt, exempelvis Falkträsket?”

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande svar:

”Barns möjligheter till lek är avgörande för deras hälsa, utveckling och sociala samspel, och en viktig del i att skapa attraktiva och trygga bostadsområden.

Fråga 1. Hur ser kommunens prioriteringsordning ut när det gäller underhåll, reinvesteringar och uppdateringar av befintliga lekmiljöer?

Svar: Kommunens park- och naturenhet arbetar med en prioriteringslista över lekplatser där renoveringsbehovet är störst. Den här listan uppdateras årligen och baseras på flera faktorer: årliga besiktningsprotokoll, genomförda förbättringsåtgärder och platsbesök. I listan vägs också lekplatsens lekvärde, skick och ålder in. Varje år genomförs större underhållsinsatser på två till tre lekplatser, finansierade med driftmedel. Utöver detta sker även mindre underhåll och reparationer löpande, till exempel genom byte av enskilda lekkomponenter. När det gäller reinvesteringar – alltså större ombyggnationer – brukar det vara möjligt att genomföra en till två per år. Dessa prioriteras till de lekplatser som både är i sämst skick och har lågt lekvärde. Vid både underhåll och reinvesteringar arbetar vi för att förbättra tillgänglighet, variation i lekmiljön och den estetiska upplevelsen. Det kan handla om att plantera träd, byta markmaterial, använda glada färger eller införa ny och varierad lekutrustning. Syftet är att höja lekvärdet, förbättra säkerheten och skapa inkluderande och inspirerande miljöer. Samtidigt är det viktigt att nämna att underhållsskulden för lekplatser växer. Trots att vissa lekplatser har avvecklats för att resurserna ska kunna räcka längre, så kvarstår ett behov av investeringar som överstiger dagens budgetramar.

Fråga 2. Vilka kriterier används vid bedömning av lekmiljöers ålder, skick och lekvärde i prioriteringsarbetet?

Svar: Bedömningen av våra lekplatser bygger på kommunens egna riktlinjer för lekmiljöer som utgår från aktuell forskning om lekens betydelse och lekplatsens roll i det offentliga rummet. Lekplatserna besiktas varje år av en certifierad lekplatsbesiktningsman enligt nationella riktlinjer. Dessa besiktningar säkerställer att våra lekplatser uppfyller säkerhetskrav och fångar upp behov av åtgärder. Det är viktigt att skilja på upplevt skick och faktisk säkerhet. En lekplats med flagnande färg kan fortfarande vara helt säker och funktionell. I sådana fall är det ofta mer hållbart, både ekonomiskt och miljömässigt, att renovera snarare än att byta ut hela lekutrustningen. När vi bedömer lekvärde ser vi bland annat på hur lekplatsen är placerad – om den ligger i en grön miljö eller är omgiven av hårdgjorda ytor, om det finns barriärer som vägar i närheten, och hur tillgänglig den är för olika typer av lek. Variation i lekutrustning, närvaro av vegetation och mångfald i terräng och markmaterial är faktorer som kan höja lekvärdet.

Fråga 3. Hur beaktas lekplatser i närhet till förskolor med nationella minoritetsspråk samt kommunens beslut om tematiska lekplatser i prioriteringsarbetet?

Svar: Skellefteå kommun har tagit beslut om att anlägga tematiska lekplatser med anknytning till nationella minoriteter under perioden 2025–2028. Arbetet har redan påbörjats. En temalekplats med samiskt tema anläggs just nu i Ursviken, och projektet kommer att färdigställas under 2025. Nästa steg är att utveckla en lekplats med finskt tema, i anslutning till förskolan på Norrbacka där det finns en finskspråkig avdelning. Denna lekplats är kommunens mest tillgänglighetsanpassade, och under hösten 2025 planeras en dialog med barnen på förskolan för att ta del av deras tankar och önskemål. Bygget planeras att genomföras under 2026 och 2027.

Fråga 4. Hur följer kommunen upp utvecklingsbehov i områden som byggs ut successivt, exempelvis Falkträsket?

Svar: I nya områden som Falkträsket och Backen följer vi utvecklingen och de behov som växer fram i takt med inflyttning. Dansens lekplats i Falkträsket har stora grönytor med potential att utvecklas, till exempel för vinterlek. Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat in budgetäskanden för sådana satsningar. På det nya bostadsområdet Backen planeras ett koncept med ”lek i naturmark”, där lekmiljöer integreras i den befintliga barrskogen. Det är ett sätt att skapa en lugn,

naturnära och variationsrik plats för både lek och vila, centralt placerad i området. Det här arbetssättet är ett exempel på hur vi försöker tänka långsiktigt och platsanpassat redan i planeringsskedet.”