Fråga om socialnämndens rutiner vid misstanke om allvarligt brott, ställd till socialnämndens ordförande, av Per Boström (KD)
Kommunfullmäktige · 26 augusti 2025 · § 249 · Dnr KS-2025-000576
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Per Boström (KD) har ställt följande fråga till socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S):
”En vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende i Skellefteå har anmält att hen blivit utsatt för våldtäkt av en anställd. Händelsen inträffade i april men polisanmäldes först två veckor senare efter att en internutredning påbörjats samma dag som misstanken framkom. Polisen har delgivit en person misstanke och inväntar resultat från teknisk undersökning. Utredningen leds av Skellefteåpolisen och är fortsatt öppen.
Fråga till socialnämndens ordförande:
Läs hela sammanfattningen
1. Är det socialnämndens rutiner att först genomföra en internutredning innan polisanmälan görs vid misstanke om allvarliga brott, såsom sexuella övergrepp, inom vård- och omsorgsverksamheten?
2. Kan det medföra risker med en sådan hantering. Exempelvis försvårande av utredning?”
Socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) lämnar följande svar:
”Fråga1: Är det socialnämndens rutiner att först genomföra en internutredning innan polisanmälan görs vid misstanke om allvarliga brott, såsom sexuella övergrepp, inom vård- och omsorgsverksamheten?
Svar: Nej, det är inte socialnämndens rutin att först genomföra internutredning innan polisanmälan görs vid misstanke om allvarliga brott. Socialnämnden jobbar parallellt med exempelvis de upprättande rutiner avseende brott mot brukare, rapportering och anmälan av brott, rutin för rapport och utredning av lex Sarah och interna rutiner avseende eventuella personalärenden.
Fråga 2: Kan det medföra risker med en sådan hantering. Exempelvis försvårande av utredning?
Svar: Nej, ingen process i förfarande vid misstanke om brott utesluter den andra och varken de interna utredningarna eller den polisiära myndighetsutredningen skapar försvåringar. Utifrån att parallella utredningsprocesser pågår ser vi i stället en minskad risk och en ökad fokus på att hantera brister och säkerställa brukarens behov av stöd.”