Fråga om slaget vid Lejonströmsbron som kulturarv, ställt till kommunstyrelsens ordförande, av Markku Abrahamsson (SD)
Kommunfullmäktige · 29 april 2025 · § 158 · Dnr KS-2025-000353
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Markku Abrahamsson (SD) har ställt följande fråga till kommunstyrelsens ordförande:
"Den 15 maj 1809 rasade slaget vid Lejonströmsbron, när en invaderande rysk styrka på 6000 man slogs mot 650 svenska soldater som en del i det som idag kallas ”Finska kriget”.
Den dramatiska striden föranledde en stridande reträtt över lejonströmsbron och även en sprängning av densamma, som ett led i att fördröja ryssens avancemang.
Läs hela sammanfattningen
Den invaderande styrkan gick dock segrande ur striden och ockuperade Skellefteå under sommaren 1809 – innan fred hade förhandlats fram och ryssen lämnade bygden (själva vapenvilan mellan Sverige och Ryssland undertecknades i Frostkåge gästgivargård den 2 september 1809).
Som tidigare påpekat i kommunfullmäktige av andra ledamöter, är det svårt att hitta specifik information om både den spektakulära striden såväl som ockupationen i anslutningen till platsen.
Detta trots att många säkert är intresserade av denna typ av historia och den del av svensk och finsk historia som platsen därmed utgör. Detta förtäljs inte av det minnesmonument som idag finns på platsen.
Min fråga tillkKommunstyrelsens ordförande är följande:
Kan Skellefteå Museum AB tänka sig att se över hur man uppmärksammar slaget vid Lejonströmsbron och händelser kopplat till detta, som en intressant del av den lokala kulturmiljön och som möjligt turistmål för besökare?"
Kommunstyrelsens ordförande har, med stöd i kommunfullmäktiges arbetsordning 33 § 2 pkt, överlämnat besvarandet till styrelsens ordförande i Skellefteå Museum AB Roger Marklund (S), som lämnar följande svar:
"Vi vill börja med att klargöra att Skellefteå museum AB ägs till 60% av Skellefteå kommun och 40% av region Västerbotten.
Tack för en engagerad och angelägen fråga om hur Skellefteå museum uppmärksammar en dramatisk och historiskt betydelsefull händelse i vår lokala historia – slaget vid Lejonströmsbron år 1809.
Som frågeställaren påpekar är detta en del av både svensk och finsk historia och något som kan intressera både invånare och besökare. Därför är det glädjande att denna händelse uppmärksammas i Skellefteå museums fasta utställning Storsia där både föremål och berättelser från tiden visas. Där visas bland annat den ryska sabel som uppmärksammades i TV-programmet Antikrundan och som enligt berättelsen var en del av krigshändelserna 1809.
Därutöver har museet vid återkommande tillfällen – även i samverkan med lokala föreningar – genomfört berättarvandringar i området kring Lejonströmsbron, där slaget lyfts fram och sätts i ett sammanhang. Det är en form av levandegörande historia som uppskattas av många och som sannolikt kommer att återkomma.
Vad gäller information på själva platsen finns sedan tidigare ett minnesmonument som restes 2009, i samband med 200-årsminnet av fredsslutet. Skellefteå museum har via kulturnämnden informerat kommunen att museet kan bistå med historiskt underlag om det finns en önskan att komplettera detta med ytterligare skyltning eller information, men att det i så fall är ett initiativ som behöver hanteras inom ramen för kommunens ansvar för platsens gestaltning.
Det är inte styrelsen i Skellefteå museum som beslutar om muséets utställningar, berättelser eller historieskrivning, det ligger hos professionen – hos muséets sakkunniga. Skellefteå museums styrelse står helhjärtat bakom principen: armslängds avstånd mellan politik och kulturverksamhet.
Samtidigt är det värdefullt när medborgare och förtroendevalda lyfter frågor som rör vårt gemensamma kulturarv. Det är ett uttryck för ett levande samhällsengagemang. Så även om det inte är politiken som avgör om eller hur ett visst historiskt skeende ska lyftas, är det viktigt att den typen av intresse och engagemang når de som har detta som sin profession och sitt uppdrag.
Så tack igen för att du lyfter frågan – den påminner oss om att historien lever omkring oss och att vårt kulturarv både bärs och förvaltas genom samverkan mellan kommun, region, profession och civilsamhälle."