Interpellation om skolsäkerhet och in- och utrymningsrutiner vid Skellefteås för- och grundskoleenheter, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Micaela Löwenhöök (M)

I en artikel i Norran, med anledning av händelsen i Örebro, framgår att det nu har beslutats att skolpersonal ska genomgå en utbildning om pågående dödligt våld. Behovet av liknande fortbildning för skolpersonal har varit relevant under en längre tid, med hänsyn till att hotbilden mot skolor eskalerat.

Utredningen "Skolor mot brott" (SOU 2024:17) betonar vikten av att skolor har tydliga säkerhetsrutiner och regelbundet genomför övningar för att förbereda både personal och elever på potentiella hot.

Att ha genomtänkta och inövade rutiner för både in- och utrymning är en central del av skolornas säkerhetsarbete. En utrymning kan behöva ske vid bränder, gasläckor eller vid allvarliga hot inne i skolan/förskolans lokaler. En inrymning, där elever och personal stannar kvar i en säker lokal, kan vara nödvändig vid en farlig händelse i skolan/förskolans närhet – såsom ett våldsbrott, en större olycka eller ett kemiskt utsläpp.

Erfarenheter visar att skolor som har genomfört regelbundna övningar och har tydliga rutiner kan agera snabbare och mer effektivt vid en skarp situation. Vid ett skolattentat i Kristianstad 2022 kunde skolan hantera situationen efter inövade rutiner med anledning av förebyggande övningar, vilket även bidrog till en bättre återhämtning efter händelsen.

Regelbundna övningar skapar trygghet både för elever och personal och ökar förmågan att agera rätt i en kritisk situation.

Samtidigt finns det en växande oro bland vårdnadshavare och skolpersonal kring hur skolans fysiska skalskydd ser ut. Många skolor och förskolor är öppna miljöer, där obehöriga kan röra sig fritt. Utredningen "Skolor mot brott" pekar på att skalskyddet behöver stärkas för att minska risken för att obehöriga tar sig in på skolområden och utgör en säkerhetsrisk. Att ha tydliga inpasseringssystem, bättre översikt över skolans entréer och möjligheten att snabbt låsa ner skolans lokaler kan vara avgörande i en hotfull situation.

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till För och grundskolenämndens tillförordnade ordförande Filip Palukka (V):

• Hur tydliga planer finns det för in- och utrymning vid Skellefteås för- och grundskolenheter?
• Hur ofta övar personal på in- och utrymning, och på vilket sätt utvärderas dessa övningar?
• Finns det planer på att stärka skalskyddet vid kommunens förskolor och skolor för att begränsa tillträde och öka tryggheten? "

För- och grundskolenämndens tillförordnade ordförande Filip Palukka (V) lämnar följande svar:

" Skolsäkerhetsfrågor har blivit alltmer relevanta i samhället och, särskilt efter händelsen i Örebro, är många chockade och känslorna många. Det är ett massivt engagemang från vårdnadshavare, personal och politiker och det finns en stor vilja att visa handlingskraft.

Inledningsvis vill jag lyfta fram att För- och grundskolenämnden och förvaltning Utbildning och arbetsmarknad noga följer det lagstiftningsarbete som pågår utifrån skolsäkerhetsutredningens förslag. Skolsäkerhetsutredningen har redogjort för sitt arbete i tre betänkanden som redovisades under år 2023 och 2024.

Delbetänkandet ”Skolor mot brott” (SOU 2024:17), som presenterades i mars 2024, innehåller förslag på lagändringar så som ett nytt kapitel i skollagen (2010:800) ägnat åt skolsäkerhet. Det föreslår att skolhuvudmän ska arbeta brottsförebyggande och skapa beredskap för att hantera allvarliga våldssituationer i skolan. Även slutbetänkandet, ”Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet– skolans och socialtjänstens behov” (SOU 2024:87), som presenterades i december 2024, lägger fram förslag för ökat informationsutbyte bland skola, socialtjänst, Polisen mm i syfte att förebygga brott och främja skolans säkerhet.

Nämnden och förvaltningen bevakar även regeringsuppdrag till statliga myndigheter med ansvar på skolsäkerhetsområdet, exempelvis Skolverket, Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Det arbete som pågår på nationell nivå kan komma att resultera i nya lagkrav och även utbildningsinsatser uppstyrda från nationellt håll och riktade till medarbetare och elever.

Framgångsrikt skolsäkerhetsarbete kräver systematiska och genomtänkta åtgärder. Snabba åtgärder som inte är samordnade eller genomtänkta, kan medföra oönskade konsekvenser, så som att skapa en falsk trygghetskänsla.

Hur tydliga planer finns det för in- och utrymning vid Skellefteås för- och grundskolenheter? I dagsläget finns det tydliga utrymningsplaner som är en viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet som bedrivs på våra skolenheter. Det finns dock inga tydliga planer på in- och utrymning vid pågående grovt våld i Skellefteå kommuns förskolor och skolor.

Sedan februari 2025 pågår ett kommunövergripande arbete för att ta fram en beredskapsplan för att hantera pågående dödligt våld i kommunens verksamheter. Utbildning och arbetsmarknad medverkar i detta arbete och bevakar förskolans och skolans perspektiv och behov vid hantering av våld i förskola och skola.

Förvaltningens befintliga styrande dokument inom skolsäkerhet är ”Handlingsplan mot våld och hot om våld” (fastställd år 2022), och ”Handlingsplan vid grovt våld och hot om grovt våld” (uppdaterad år 2024). Förvaltningens dokument följer MSB:s vägledning för att förebygga skolattentat; se exempelvis ”Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan” (publikation MSB2188, 2024).

Implementering av kommunala beredskapsplaner kommer att kräva planering för systematiska utbildningar, övningar och utvärderingar; detta med syften atthålla beredskapsplanerna aktuella och kända i verksamheten.

Hur ofta övar personal på in- och utrymning, och på vilket sätt utvärderas dessa övningar? Som det har tidigare beskrivits, saknas i dagsläget rutiner för in- och utrymning på kommunala förskolor och skolor. Förvaltningen kommer att fördjupa sitt skolsäkerhetsarbete i enlighet med de insatser som sker på nationell nivå.

Förvaltningen kommer att bland annat ta fram lokalt anpassat utbildningsmaterial, baserat på statliga myndigheters riktlinjer om pågående dödligt våld. Lokal kännedom och anpassning till respektive enhets förutsättningar är bland de viktigaste faktorerna för att agera på ett adekvat och tryggt sätt vid pågående grovt våld eller dödligt våld i våra verksamheter.

Behov av utbildning varierar också mellan olika enheter. Utbildningar och övningar ska i första hand rikta sig till förvaltningens medarbetare, det vill säga pedagoger och andra viktiga yrkesroller. Elever kommer involveras i utbildningar och övningar utifrån mognadsgrad och ålder.

Utrymningsövningar sker regelbundet inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet.

Finns det planer på att stärka skalskyddet vid kommunens förskolor och skolor för att begränsa tillträde och öka tryggheten? I den inventering av skalskydd som Support och lokaler genomförde i februari 2025 är utfallet att 28 av 30 grundskolor i Skellefteå kommun har passersystem med möjlighet att begränsa tillträdet och låsa dörrar. 19 av 82 förskolor i kommunen har passersystem. De enheter som inte har passersystem har vanliga nycklar och låsvred och har alltså möjlighet att låsa dörrarna manuellt.

Att låsa alla dörrar skulle kräva ökad administration och personella resurser, exempelvis för att skapa användare och tilldela korrekta behörigheter. Låsta dörrar förhindrar inte förekomsten av våld inne i

skolbyggnader; grovt eller dödligt våld kan utövas av personer som är behöriga att vistas i förskolans eller skolans lokaler, så som elever eller medarbetare, eller besökare som släppts in enligt framtagna rutiner.

I dagsläget finns inga planer för att stärka det tekniska eller fysiska skalskyddet så som staket och larm. Rektor eller huvudman kan besluta att använda befintligt passersystem för att låsa dörrar, eller att låsa dörrarna manuellt på de enheter som saknar passersystem. "