Interpellation om frågor och interpellationer-ett demokratiskt verktyg att respektera, ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Hans Brettschneider (MP)

Då log han bara och sa ”Du får inget svar. Att presidiet (?) hade bestämt att den inte skulle få ställas”.

Sedan informerade v. ordförande i KF (innan KF) att interpellationen inte kommer att få ställas. Jag sa att det är okay, men att då vill jag veta hur man gör för att överklagar beslutet då jag fortfarande ansåg att interpellationen borde få ställas och att frågorna var relevanta utifrån socialnämndens uppdrag. Jag märkte att detta inte mottogs väl.

Vill vara tydlig med att KF har rätt att ifrågasätta om en interpellation får ställas.

Då jag varit med ett bra tag så har jag skrivit ett antal frågor och interpellationer men de senaste åren har jag nästan alltid möts av att tjänstemännen tycker jag ska ändra nått men även påtalat att en viss frågan inte får ställas mm. För mig har det inte alltid känts rätt. Framförallt när man från tjänstemän har velat ändra på själva frågornas innebörd. Det känns då många gånger som det tar udden ur frågan man egentligen ville ställa. Den här gången kände jag att NEJ, jag vill inte ändra mina frågor och stod på mig trots att jag blev uppmanad att ändra mina frågor och även efter att jag sagt att jag vill skicka den som den är.

När vi på fullmäktige kom mot slutet av dagen och vi närmade oss min interpellation. Så ville presidiet ajournera sig (ca 30 min innan sluttid) Jag antar att man ville diskutera min interpellation då jag tidigare märkte hur osäkra många blev av att jag sa att jag ville gå vidare och pröva min interpellation om den stoppades. Nu hann vi inte behandla till min interpellation.

Efter fullmäktige så ville ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen prata med mig om min interpellation. Nu sa dom att

interpellationen skulle få ställas på nästa fullmäktige, (förutom en fråga som dom ansåg låg utanför och som jag inte kunde räkna med att få något svar på) Jag blev ju glad att interpellationen ska få ställas men tyvärr gör det mig också bekymrad och absolut inte nöjd hur enkelt man hanterar interpellationer/frågor inom kommunen. Hur man först kan säga att den inte är bra men när man säger att man vill överklaga så är den helt plötsligt okay.

Frågor och interpellationer är i mitt tycke ett av de viktigaste demokratiska verktygen för oppositionen att granska de styrande. Att man då vill ändra, styra och stoppa frågor och interpellationer på svaga grunder är för mig inte okay och ett hot mot demokratin.

Med det vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

• Hur kan det komma sig att man på senare år blivit mer restriktiv med hur man formulerar sig i frågor och interpellationer?
• Hur kan man garantera att frågor som borde fått ställas inte stoppas?
• Att hantera frågor och interpellationer på detta sett kan det undergräva demokratin? "

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:

” Hur kan det komma sig att man på senare år blivit mer restriktiv med hur man formulerar sig i frågor och interpellationer?

Svar: Som kommunstyrelsens ordförande är jag inte involverad i arbetet med frågor och interpellationer. Arbetet med beredning av interpellationer och frågor ansvarar kommunfullmäktiges presidium för, det är också presidiet som föreslår kommunfullmäktige om en interpellation får ställas eller inte.

Enligt Kommunallagen ska en interpellation avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnd eller fullmäktigeberednings handläggning. Under senare år upplever jag att det har gjorts ett arbete för att interpellationer ska leva upp till de kraven genom att frågorna är konkreta och handlar om något som en ordförande kan svara på utifrån sitt uppdrag. Detta är ju änock inte är samma sak som att vara ”restriktiv” utan hellre för att skapa förutsättningar för en bra debatt i kommunfullmäktige.

Hur kan man garantera att frågor som borde fått ställas inte stoppas?

Svar: Precis som jag svarade på föregående fråga så ligger inte ansvaret för att bereda frågor och interpellationer på mitt bord som kommunstyrelsens ordförande. Det är kommunfullmäktiges presidium som ansvarar för beredningen av frågor och interpellationer.

Att hantera frågor och interpellationer på detta sett kan det undergräva demokratin?

Svar: Eftersom denna fråga speglar inledningstexten i hur interpellanten har bemötts gällande en specifik interpellation, vill jag passa på att bemöta de formuleringar som interpellanten har använt och på så sätt ska jag förklara varför jag anser att hanteringen av fullmäktiges ordförandes beredning i hanteringen av denna interpellation inte undergräver demokratin.

I inledningstexten kan vi läsa att bakgrunden till frågorna som ställts i denna interpellation är grundade på interpellantens upplevelser vid ett specifikt tillfälle om en specifik interpellation. Inledningstexten är baserad på interpellantens känslor och egna uppfattningar om hanteringen av interpellationen i fråga.

Hanteringen från presidiets sida kan inte jag svara för, men interpellanten fick tydligen veta att han skulle få ytterligare information om hur man överklagar ett eventuellt beslut om att interpellationen inte får ställas. Däremot vet jag, precis som resten av fullmäktige, att frågan inte hann behandlas och att presidiet inte tagit upp frågan om interpellationen får ställas eller inte.

Jag anser inte att arbetet som tjänstepersonerna utfört för att hjälpa interpellanter att ställa frågor som vi svarande kan besvara är att undergräva demokratin. Snarare har de hjälpt interpellanter att formulera sig på ett sätt där vi svaranden faktiskt kan uttala oss utifrån vår roll.

Den 26 februari kallade kommunfullmäktiges presidium till en gruppledarträff som uteslutande handlade om arbetssättet gällande frågor och interpellationer. Därefter så har nya rutiner arbetats fram. Vad jag har förstått så kommer denna förändring innebära att ordföranden låter fler interpellationer att ställas i sitt ursprungsskick till de som svarar, och de som svarar kommer att göra det utifrån de formuleringar som interpellanten ställt. "