Interpellationer om säkerheten för samhällsviktig infrastruktur, ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Ramona Dolan (M)

Särskilt oroande är uppgifter om att anläggningen i Lövånger saknar kontinuerlig bevakning. Detta väcker frågor om hur kommunen prioriterar skyddet av kritiska samhällsfunktioner som vattenförsörjningen, särskilt i ljuset av den egna risk- och sårbarhetsanalysen som lyfter säkerhetshöjningar som en viktig åtgärd.

Säkerheten för invånarna och för grundläggande samhällsfunktioner måste vara högsta prioritet. Skellefteå kommun behöver agera kraftfullt för att återställa både tryggheten och invånarnas förtroende.

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till Kommunstyrelsens ordförande, Lorents Burman (S):

• Har rutinerna vid kriser följts av berörda verksamheter vid den aktuella händelsen i Lövånger?
• Hur arbetar Kommunstyrelsen för att säkerställa att skalskydd och sårbarhet i våra samhällsviktiga infrastrukturer ses över?
• Hur efterlevs genomförandet av åtgärderna i kommunens egen risk- och sårbarhetsanalys?
• Planerar Kommunstyrelsens för något fördjupat politiskt arbete kopplat till skydd av kritiska infrastrukturer, inklusive vattenverk och andra känsliga anläggningar?"

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: "Fråga: Har rutinerna vid kriser följts av berörda verksamheter vid den aktuella händelsen i Lövånger? Svar: Ja. De kommunövergripande rutinerna har följts. Tjänsteperson i beredskap kontaktades och denne kallade i sin tur till återkommande bedömningsmöten med berörda verksamheter. Efter hanteringen så gjordes en gemensam utvärdering för att omhänderta lärdomarna. Allt detta helt enligt kommunens beslutade process.

Fråga: Hur arbetar Kommunstyrelsen för att säkerställa att skalskydd och sårbarhet i våra samhällsviktiga infrastrukturer ses över? Svar: Det svenska krisberedskapssystemet bygger bland annat på ansvarsprincipen. Detta innebär att den som har ansvar till vardags också har det vid en kris. Respektive verksamhet bedömer vilka åtgärder som är lämpliga att vidta utifrån t. ex riskanalyser, lagstiftning, försäkringsbolagskrav och branschstandard. Verksamheterna kan i sin tur vända sig till säkerhetsenheten och lås- och larm-kunnig på fastighetsavdelningen för rådgivning och stöd. Av kommunens styrdokument för krisberedskapen framgår att: ”Kommunen ska följa de föreskrifter och allmänna råd som behörig myndighet utfärdat för kommuners risk- och sårbarhetsanalys. I de fall där det finns speciallagstiftning eller särskilda föreskrifter om riskanalys inom visst verksamhetsområde ska kommunen följa dessa, men sträva efter att samordna analyserna. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för de åtgärder som kommunen ska genomföra under mandatperioden.”

Det är varje enskild nämnds och bolags skyldighet att se till att arbetet inom området hanteras och att tillräckliga resurser avsätts för det arbete som ska genomföras. Även av kommunens säkerhetspolicy framgår att ”Ansvariga för genomförande av riskanalyser, åtgärder, intern kontroll och uppföljning är respektive nämnd och chefer.”

Det kan dock nämnas att det gjorts avsevärda insatser för att stärka säkerhetsskyddet, d v s skyddet av det absolut mest skyddsvärda vi har. Till exempel har det gjorts ett omfattande arbete avseende personalsäkerhetsfrågor, d v s kontroll av personal som jobbar i säkerhetskänslig verksamhet. Under 2024 och första kvartalet 2025 drivs dessutom ett projekt om krav och uppföljning avseende informationssystem av betydelse för säkerhetskänslig verksamhet. Det arbetet bedrivas i nära samverkan mellan säkerhetsenheten vid Support och lokaler, IT- och verksamhetsutveckling vid Support och lokaler samt VA-avdelningen vid Samhällsbyggnad. Resultaten ska så långt som lämpligt även kunna tillämpas för andra berörda verksamheter inom Skellefteå kommunkoncern.

Fråga: Hur efterlevs genomförandet av åtgärderna i kommunens egen risk- och sårbarhetsanalys? Svar: En föredragning för kommunstyrelsen planeras i närtid och en skriftlig redovisning kommer att delges kommunfullmäktige men i avvaktan på denna kan sägas att merparten av de 11 föreslagna åtgärderna i kommunens risk- och sårbarhetsanalys har vidtagits eller är

i slutfas. För att ändå nämna något så kan sägas att kommunens förmåga att genomföra utbildning och övning har stärkts avsevärt, sammantaget har säkerhetsenheten säkerställt utbildning och/eller övning för över 400 personer under 2024. Prognosen för 2025 är att mängden medarbetare och förtroendevalda som får utbildning och/eller övning kommer att vara hög, ungefär likvärdigt 2024. Bland annat genomfördes en stor utbildnings och övningsinsats i stabsmetodiken för kommunkoncernen under v.6 och v.7.

En annan åtgärd som nämns i risk- och sårbarhetsanalysen och som är omhändertagen är att kommunen i september 2024 införde funktionen tjänsteperson i beredskap. Detta är en åtgärd som kraftigt minskar sårbarheten och stärker förmågan att hantera kriser dels eftersom det stärker möjligheterna till tidig samverkan, dels för att det underlättar med en väg in 24/7 för kommunens egna verksamheter och samverkande aktörer t. ex. myndigheter.

Kommunen har också vidtagit åtgärder för att utveckla förmågan att nå ut med extern kommunikation vid störda förhållanden, bland annat genom att utveckla rutiner och göra vissa inköp.

Fråga: Planerar Kommunstyrelsens för något fördjupat politiskt arbete kopplat till skydd av kritiska infrastrukturer, inklusive vattenverk och andra känsliga anläggningar? Svar: Utifrån den föredragning som planeras för kommunstyrelsen kommer det att beslutas om hur arbetet ska bedrivas framledes. Skyddet av kritisk infrastruktur är en del av en större helhet och utöver det fysiska skyddet är det viktigt att även beakta personalsäkerhetsfrågor och informationssäkerheten. "