Interpellation om Lejonströmsskolans hörselklasser, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Christina Soldan (L)

Föräldrar har uttryckt att de valde skolan just på grund av dess anpassningar och små klasser, något som nu hotas av det planerade beslutet.

Barn med hörselimplantat riskerar att bli drabbade. Det vanligaste implantatet är cochleaimplantat (CI). Ett CI ersätter hörselsinnet och leder signaler direkt till hörselnerven så att döva och gravt hörselskadade kan höra ljud och tal. Ett CI består av en yttre och en inre del. Den inre delen består av en mottagare som opereras in under huden och från den leds en elektrod med ett antal kontakter på in i hörselsnäckan. Den yttre delen (processorn) tar emot ljud och omvandlar ljudet till signaler som skickas genom huden till mottagaren. Från mottagaren går elektriska impulser till elektrodkontakterna och stimulerar på så vis hörselnerven. Hörselnerven leder signalerna vidare till hörselcentrum i hjärnan. Som med alla hörselhjälpmedel så blir det problem att urskilja när det är många ljudkällor samtidigt. Protesen kan inte sortera vilka ljud CI-användare vill höra och vilka de inte vill höra.

Ett CI är en hörselprotes och det fungerar tyvärr inte lika bra som det naturliga friska örat vilket blir extra påtagligt i bullriga miljöer. Det är svårt att uppfatta tal i stökiga ljudmiljöer. Om detta har vi läst i vår lokala tidning Norran, 2024-11-27, där föräldrarna har lyft fram flera farhågor.

Att slå ihop hörselklasserna utan att säkerställa tillräckliga resurser och tydliga anpassningar riskerar att stå i konflikt med barnkonventionen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Convention On The Rights Of Persons With Disabilities , CRPD. Sverige har förbundit sig att arbeta för rätten till utbildning och lika möjligheter för barn med funktionsvariationer.

I Skellefteå kommun firades Mänskliga Rättighetsdagen med budskapet om jämlikhet och rättvisa. Hur säkerställer kommunen att den här förändringen inte undergräver detta budskap och de värden vi vill förmedla till våra medborgare?

Liberalerna anser att vi måste säkerställa att Skellefteå fortsatt är en kommun där barn med särskilda behov inte bara inkluderas utan också ges rätt förutsättningar att lyckas. Liberalerna vill ha Ett Skellefteå för alla4

Med anledning av detta vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande (S):

1. Hur säkerställer nämnden att hörselklassernas sammanslagning inte påverkar utbildningskvaliteten negativt för elever med hörselnedsättning?

2. Vilka åtgärder planerar för- och grundskolenämnden för att garantera att barn med cochleaimplantat får den stödjande och ljudanpassade miljö de har rätt till enligt barnkonventionen och CRPD?

3. Finns det en koppling mellan för- och grundskolenämndens beslut och strategin för tillgänglighet och jämlikhet? Har ekonomiska aspekter påverkat beslutet?

4. Har Hörselskadades Riksförbund, (HRF), Rådet för förebyggande av funktionshinder, (RÅFF) och andra funktionshindersföreträdare varit remissinstanser eller på annat sätt fått yttra sig före beslutet? Om inte, varför?

5. Hur arbetar för- och grundskolenämnden långsiktigt för att behålla och utveckla specialkompetens inom hörselanpassad undervisning?"

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Hur säkerställer nämnden att hörselklassernas sammanslagning inte påverkar utbildningskvaliteten negativt för elever med hörselnedsättning?? Svar: För alla elever ska anpassningar göras utifrån individens behov. Elever med hörselnedsättning eller CI får stöd primärt av hörselutbildad personal. Vi arbetar riktat till de grupper där vi har CI-elever med kombination av teckenspråk och talspråk i undervisningen. Där läraren i klassrummet står för talspråket och teckentolk stödjer talspråket med teckenspråk. Vi jobbar tidigt med att utbilda eleverna i sin egen hörmiljö och försöker medvetandegöra eleverna om att ta ansvar för den. Utöver det arbetar vi riktat med barn som har CI med intensiv språkträning i främst åk.1 och förskoleklass. Detta kan även innefatta äldre elever beroende av vilken språklig utveckling eleven har.

Fråga: Vilka åtgärder planerar för- och grundskolenämnden för att garantera att barn med cochleaimplantat får den stödjande och

ljudanpassade miljö de har rätt till enligt barnkonventionen och CRPD?? Svar: Lejonström är fortsatt byggt utifrån ett ljud- och hörselanpassat koncept med ljuddämpande material på golv och väggar och med mikrofoner och ljudanläggning i klassrummen.

Fråga: Finns det en koppling mellan för- och grundskolenämndens beslut och strategin för tillgänglighet och jämlikhet? Har ekonomiska aspekter påverkat beslutet?? Svar: Beslutet är ett kapacitetsbeslut som beskriver hur många klasser det ska vara i varje årskurs och antalet elever i varje klass. Det är ett beslut som tas i ”söka skola-processen” för att eleverna ska kunna placeras på grundskolans skolenheter. Detta beslut är inte taget av ekonomiska skäl. Grundskola har förstås alltid den tilldelade budgeten att förhålla sig till.

Fråga: Har Hörselskadades Riksförbund, (HRF), Rådet för förebyggande av funktionshinder, (RÅFF) och andra funktionshindersföreträdare varit remissinstanser eller på annat sätt fått yttra sig före beslutet? Om inte, varför?? Svar: Beslutet grundar sig i att rätta till efterföljande av kapacitetsbeslutet och rättar alltså till ett fel som är begånget. Efter beslutet begärde representanter från RÅFF ett möte som har genomförts där deras synpunkter togs emot och ett uppföljande möte planeras.

Fråga: Hur arbetar för- och grundskolenämnden långsiktigt för att behålla och utveckla specialkompetens inom hörselanpassad undervisning? Svar: Vi har fortsatt nära samarbete med hörselhabiliteringen (Regionen) och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Vi har även utbildade hörselpedagoger och teckenspråkslärare som stöd i ordinarie undervisning. "