Interpellation om hur man arbetar för att motverka överdriven och ogenomtänkt skärmanvändning i skolor och förskolor i Skellefteå, ställd till för- och grundskolenämndens ordförande, av Christina Soldan (L)
Kommunfullmäktige · 17 september 2024 · § 303 · Dnr KS-2024-000640
Kommunfullmäktiges beslut
Ärendet är behandlat och anses avslutat.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamot Christina Soldan (L) har ställt följande fråga till för- och grundskolenämndens ordförande:
” Forskningen är tydlig. Skärmfria miljöer skapar bättre förutsättningar för barn att utveckla relationer, att koncentrera sig och att lära sig att läsa och skriva. Det är därför viktigt att digitala lärverktyg introduceras i undervisningen först i en ålder när de främjar och inte hämmar elevernas lärande. Liberalerna menar att användningen av digitala lärverktyg därför behöver ske varsamt och genomtänkt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Användningen av skärmar riskerar också att tränga undan andra viktiga delar i barns uppväxt, till exempel rörelse.
I förskolan läggs grunden för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skärmar för små barn riskerar att leda till sämre språkutveckling, försvåra inlärning och bidra till koncentrationssvårigheter. Det är viktigt att eventuell användning av digitala lärverktyg i förskolan sker selektivt utifrån tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde.
Läs hela sammanfattningen
Folkhälsomyndigheten har idag 2: a september 2024 presenterat en rad rekommendationer avseende barn och skärmtid, bl a om att digitala medier inte tränger undan sömn, fysisk aktivitet, relationer, måltider och skolarbete. En tumregel är att små barn 2–5 år använder skärm max 1 timme per dygn, barn 6–12 år max 1–2 timmar, och barn 13–18 år max 2–3 timmar.
Med anledning av detta vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S):
1. Hur avser för- och grundskolenämnden arbeta för att motverka överdriven och ogenomtänkt
skärmanvändning i skolor och förskolor i Skellefteå kommun? ”
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:
” Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring skärmtid riktar sig mot hemmet och vårdnadshavare och är baserad på studier genomförda i den kontexten. Det som kan vara intressant att notera är att det i deras rekommendationer inte tydliggörs vilka aktiviteter skärmtid innefattar.
Det som däremot är tydligt är att rekommendationerna gör skillnad på skärmtid i hemmet och skärmtid i utbildningssammanhang. Såväl i förskolan som i skolan så ska digitala verktyg användas - skärmar inkluderat - på ett sätt där barn och elever blir producenter och inte konsumenter.
Det finns studier som visar att användning av digitala verktyg i utbildningsändamål kan ha positiva effekter på barnens engagemang, motivation, intelligens, språkutveckling och mentala hälsa, om de används på ett medvetet sätt. Digital teknik kan på olika sätt användas som en hävstång för lärande.
Arbeta enligt styrdokument/läroplan
Enligt styrdokumenten ska varje barn och elev ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens: att de ska förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att de ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, att de ska kunna använda och förstå digitala verktyg och medier samt att kunna lösa problem och omsätta sina idéer till handling. Ett ansvarsfullt förhållningssätt inbegriper förmågan att veta när, hur och i vilken omfattning digitala verktyg ska användas, samt ha kunskap om vilka risker och möjligheter som den användningen medför. Detta är viktigare än någonsin, med tanke på den snabba utveckling vi ser inom AI-teknologin. I arbetet kring allt detta är det därför viktigt att barnen har tillgång till digitala verktyg.
Kompetensutveckling
Det är viktigt att ha tilltro till professionen, att våra medarbetare inom förskola och skola alltid kopplar användningen av olika lärverktyg – oavsett om de är digitala eller ej - till målen med undervisningen. Skolverket poängterar utifrån forskning som gjorts, att förskollärarens och lärarens kompetens att välja och använda digitala lärresurser är avgörande för ökad måluppfyllelse.
Därför är kompetensutveckling inom digitalisering en förutsättning för att våra barn och elever ska få bästa möjliga stöd att utveckla adekvat digital kompetens så att de lär sig hantera de digitala verktygen på ett omdömesgillt sätt.
Förvaltningen Utbildning och arbetsmarknad erbjuder på olika sätt kompetensutveckling inom digitalisering.
Fördelning av lärplattor och datorer
I förskolan finns två lärplattor per avdelning, som är avsedda att användas som pedagogiska verktyg tillsammans med barnen för att förstärka deras lärande. I grundskolan finns en dator per två elever från förskoleklass till årskurs 5. Från årskurs 6 till årskurs 3 på gymnasiet har elever tillgång till en egen elevdator. Det finns också möjlighet för rektor att beställa ett kompensatoriskt digitalt verktyg till enskild elev utifrån utrett behov.
Oavsett skolform så ska de digitala verktygen användas på ett medvetet sätt i syfte att utmana och stärka barnens lärande.
Med ovanstående svar menar jag att nämnden och dess verksamheter redan arbetar på ett sätt som motverkar överdriven och ogenomtänkt skärmanvändning. ”