Interpellation om handlingsplan för att hantera värmeböljor inom för- och grundskolenämndens verksamhet, av Linnéa Öhman (MP)
Kommunfullmäktige · 12 juni 2024 · § 260 · Dnr KS-2024-000503
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet avslutas.
Utan votering. Ingen begärde att rösterna skulle räknas, så protokollet säger inte hur varje parti ställde sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamot Linnea Öhman (MP) har ställt följande interpellation till ordföranden för för- och grundskolenämnden:
” Värmeböljor väntas komma allt oftare och bli allt mer utdragna i samband med klimatförändringen. Studier visar att redan idag är de genomsnittliga värmeböljorna flera dagar längre än för femtio år sedan. Många av oss minns kanske rapporterna om värmeböljan i Grekland som höll i sig i femton dagar förra året, med extrema temperaturer och stora bränder. 2023 blev det varmaste året som någonsin uppmätts på jorden, en kombination av väderfenomenet El Niño (som fortsätter i år) och klimatförändringarna. FN:s meterologiska organ varnar för att rekordet kan komma att slås redan i sommar. Värmeböljor är den effekt av klimatförändringarna som i Europa har orsakat i särklass flest dödsfall. 2018 beräknas drygt 600 personer ha dött till följd av värmen i Sverige. Små barn, särskilt i åldern 0-5 år, är särskilt utsatta. Barn kan inte reglera sin kroppstemperatur lika bra som vuxna eftersom de inte svettas lika mycket, har inte samma riskuppfattning som vuxna, och det är inte säkert att de kommer uppsöka skugga eller komma ihåg att dricka. Därför blir det väldigt viktigt att kommunens förskolor har en plan och förutsättningar för att skydda barnen i värmeböljor. Med anledning av detta undrar jag:
1. Har verksamheterna inom nämndens ansvarsområde handlingsplaner och/eller tydliga rutiner för att hantera värmeböljor?
Läs hela sammanfattningen
2. Har nämndens verksamheter kännedom om vilka inomhustemperaturer som blir inomhus i samband med en längre värmebölja?
3. Finns det tillgång till lekplatser i skugga för barnen på alla kommunens förskolor? ”
För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) lämnar följande svar:
” 1. Verksamheterna har inte arbetat med beredskapsplan för värmeböljor ännu. Det pågår däremot samtal mellan de olika avdelningarna för hur värmeböljor kan påverka och hur sådana situationer ska hanteras.
Vi uppmanar vårdnadshavare att smörja in sina barn med solskydd innan de kommer till förskolan och att använda hatt/keps. Vi skickar också ut information från 1177 om hur man skyddar sig mot solen.
2. Det finns inte termometrar uppsatta i alla lokaler. Däremot kan fastighetsavdelningen ta temploggar i många av lokalerna. Medarbetarna uppmärksammar självklart de höga inomhustemperaturer som kan uppstå vid kortare eller längre perioder av värme utomhus. Det pågår många diskussioner om olika lösningar.
3. Bristen på skydd mot solen är något många av våra förskolegårdar fått noteringar om i senaste inspektion. Det gäller framför allt möjligheten till skugga vid sandlådor. Det pågår arbete för hur detta ska kunna förbättras. En konkret lösning under sommaren 2023 var att hyra 25 kvm stora tält som rätt placerade ger en god skuggbild. Till den här sommaren testar vi i samarbete med fastighetsavdelningen att lastbilskapell sys som solskydd till pergola. Det finns inte en standardlösning som passar överallt utan förskoleverksamheten behöver prova sig fram till ett antal goda lösningar.
Förskola finns i byggnader av olika ålder och storlek och samtliga typer har fått synpunkter om just solskydd. När nämnden i november 2023 fattade beslut om ett reviderat funktionsprogram för förskolor finns det därför tydligare skrivningar om just skugga. Funktionsprogrammet gäller vid ny- eller ombyggnationer. Så här ser skrivningen ut: ” Förskolegården ska planeras så att den ingår som en del i en skog. Med begreppet skog menas exempelvis mindre skogsparti eller en skogsdunge. En lekotop är när gestaltningen utgår från naturbaserade lösningar i första hand och där vill man dra nytta av de höga värden som naturen har för barns lek. Naturmiljöer kan vara sinnliga miljöer som går att utforska, de kan erbjuda utmaningar som till exempel klätterträd och de innehåller ofta lösa material som till exempel pinnar som går att använda för fantasilek. Naturmiljöer är ofta ”okodade” miljöer, som inte berättar för barnet vad som är ”tänkt” att göra, så de ger goda förutsättningar för den fria leken. Om det finns befintlig vegetation på tomten ska merparten av den sparas. Anledningen är att det kan vara svårt att etablera växter på förskolegårdar på grund av det höga slitaget. Växtlighet ska planeras in så att det inte försvårar för snöröjning och plantera inte buskar nära staket, då det medför att barn har lättare att klättra över staketet. Täta buskage som är tillräckligt breda för att skapa rumsupplevelse är värdefulla. Här kan barn organisera egna platser och använda sig av det lösa material som finns på platsen” (sidor 16-17 i funktionsprogrammet)
”Det är viktigt att förskolegården har tillgång till både sol och skugga. På gården ska det byggas ett fast solskydd som täcker minst en sandlådas storlek. Solskyddet ska utformas så den klarar av snölast, vara utrustat med snörasskydd samt att taklutning ska vara vinklad mot söder. Det ska vara fritt avstånd från tak till mark på minst 2,0 meter. Förskolebyggnaden ska utformas med långt takutsprång eller utskjutande tak från fasad i anslutning till matrum eller avdelningar, vilket möjliggör för lärande aktiviteter utomhus i skugga i anslutning till byggnaden.” (sidan 17 i funktionsprogrammet)
På flera av de nya förskolorna som byggts enligt förra funktionsprogrammet har vegetationen som ofta kan ge skugga, inte hunnit växa upp ännu.
Sammanfattningsvis är hanteringen av värmeböljor ett förbättringsområde hos oss och vi behöver arbeta nära
fastighetsavdelningen på support och lokaler för att hitta effektfulla lösningar. ”