Interpellation av Joakim Wallström (V) om Skellefteå krafts skogsinnehav och hållbart kretslopp (25/22)

Således ställer jag följande frågor till kommunstyrelsen ordförande:

1. Har Skellefteå kraft en klar bild över vad deras skogsinnehav inhyser i form biologiska sårbara arter och vad görs i så fall för att säkerställa dessa arters fortlevnad?

2. Vet Skellefteå kraft hur mycket av bolagets mark som har utdikats?

3. Har Skellefteå kraft diskuterat något om att återskapa våtmarker?"

Kommunstyrelsens ordförande har, med stöd av bestämmelserna i 5 kap 63 § Kommunallagen, samt 33 § 2 pkt kommunfullmäktiges arbetsordning, överlåtit besvarandet till ordföranden i styrelsen för Skellefteå Kraft AB.

Ordföranden i styrelsen för Skellefteå Kraft AB Fredrik Lundberg (S) lämnar följande svar: " Markförvaltning: Skellefteå Kraft ska ha en aktiv markförvaltning. Detta innebär att ett aktivt och proaktivt arbete med arrenden och andra markupplåtelser, som exempelvis master eller täkter, ska användas för att förbättra resultat och vår konkurrensförmåga. Utgångspunkten för vår markförvaltning är att med alla värden sammanvägda få så god avkastning som möjligt i koncernen med vårt innehav. Såväl framtida avkastning som minimering av risker är i allt väsentligt beroende av en effektiv markförvaltning.

Skogsförvaltning: Skellefteå Kraft förvaltar sin skogsmark på ett affärsmässigt sätt. Skellefteå Krafts skogar ska skötas rationellt, långsiktigt och hållbart så att vi kan generera en hög avkastning under lång tid. Vi vill ta ansvar för den biologiska mångfalden genom att skydda nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden som kräver långvarig kontinuitet som finns på våra marker från produktionsavverkningar.

Fråga: Har Skellefteå kraft en klar bild över vad deras skogsinnehav inhyser i form biologiska sårbara arter och vad görs i så fall för att säkerställa dessa arters fortlevnad?

Svar: Skellefteå Kraft har historiskt inventerat alla sina marker liksom även de miljöer där det kan finnas naturvärden. Det finns rutiner och metoder som har använts som mäter olika objekts biotopsvärde för sårbara arter. Där ser man på parametrar som till exempel ålder, död ved, vegetation signalarter och skiktning med mera. Även markens historik beaktas så att på områden där det ofta brann historiskt så är det andra parametrar som styr än på de fuktiga områden där det aldrig brann. I den GIS-baserade skogsbruksplanen finns de olika bestånden klassade utifrån om bestånden ska skyddas eller skötas eller om de är mer av trivial produktionsskog med eller utan extra hänsyn. Även annan relevant information som exempelvis fyndplatser av indikatorarter, viktiga substrat och naturvärdespoäng lagras där. Förutom redan kända naturvärden så inventeras bestånden innan slutavverkning ytterligare enligt vedertagen standard (Greensway) för att minska risken att någon skyddsvärd skog avverkas. I den mån man hittar, ser eller hör känsliga arter (som inte direkt klassar området som skyddsvärt) till exempel hare, skogsfågel och småfåglar samt kanske någon marksvamp så delges detta i en anmälan till Skogsstyrelsen som får göra en sista bedömning om åtgärden är ok. Med hjälp av dagens GIS-material i form av de laserdata som finns kan man få ett bra stöd att hitta potentiella områden som man kanske skulle missat tidigare och att ruttplanera avverkning och framskotning av virke för att minimera skador på mark och vattendrag. En annan aspekt är att kunskaperna förändras hela tiden. Vi har funnit höga naturvärden i kraftledningar på vår mark och även en gammal grustäkt har klassats som skyddsvärd, vilket gör att synen på biologisk mångfald hela tiden förändras. Lite tillspetsat kan även ett kalhygge eller ett område med sly anses som en miljö med naturvärde som ska beaktas om de hyser till exempel vägsteklar, ortolansparvar eller buskskvätta. En bra indikator tycker vi är att de inventeringar som gjordes längs Skellefteälven 2021 (>400 hektar) av Sweco inte innebar att några nya områden som inte var kända sedan tidigare upptäcktes. Detta tyder på att våra rutiner fungerar. Däremot så upptäcktes fler känsliga arter och flera områden som tidigare avsatts fick en högre klassning av naturvärdet efter inventeringen.

Fråga: Vet Skellefteå kraft hur mycket av bolagets mark som har utdikats? Svar: Det finns ingen exakt siffra att redovisa, men Skellefteå Kraft har idag 1552 hektar myr. Huvuddelen av dessa är odikade eller har enstaka diken av utloppskaraktär som härrör från dikessystem som berör fler fastigheter än Skellefteå Kraft. Syftet och funktionen med dessa diken är oftast inte att avvattna myren utan att leda bort vatten från diken i skogsmarkerna intill för att höja tillväxten där. En åtgärd som att lägga igen diken i den mån de inte redan har slammat igen skulle för Skellefteå Krafts del inte medföra att några stora arealer nya våtmarker kan skapas utan bara bidra till en sämre tillväxt i våra skogar.

Vi har dock i detta läge dock valt att fokusera på där vi kan göra skillnad, det vill säga att proaktivt jobba för att öka den biologiska mångfalden genom att upprätta och tillskapa spridningskorridorer (grön infrastruktur) längs Skellefteälven. Detta ser vi som en åtgärd som har stor potential att bidra till utveckling och tillskapande av naturvärden längs hela den sträcka som åtgärden berör. Detta inte bara för våra egna avsättningar utan för alla andra naturvärden som finns i området.

Fråga: Har Skellefteå kraft diskuterat något om att återskapa våtmarker? Svar: De flesta diken som finns på våra marker sitter ihop i dikessystem över många markägares skiften. Risken är därmed stor att en enstaka åtgärd, exempelvis dämning/återvätning, på vår mark kan drabba andra markägare negativt. Resultatet av de arbeten som vi nu håller på med kring att inventera, utreda och därefter förbättra habitat för hotade arter kan dock innebära att den typen av

åtgärder kan bli användbara i den palett av naturvårdande åtgärder som kan behövas framöver. Skellefteå Kraft har idag inga konkreta planer på att återväta specifika skogsmarkområden på egen mark.”