Interpellation av Micaela Löwenhöök (M) om otryggheten i Skellefteå (5/21)

Resultatet från LUPP är nedslående, där Skellefteå centrum utmärker sig som den otryggaste platsen. Mindre än 10 procent av tjejerna i åldern 16–19 år är trygga på stan/i centrum. För tjejerna i åldern 13–16 visar undersökningen att endast 14 procent känner sig trygga i centrum. Motsvarande siffror för killar ligger lite över 30% för bägge åldersgrupper. Det är tydligt att Skellefteås centrum inte är en trygg plats för ungdomarna.

Vi Moderater har vid flera tillfällen genom våra politiska gärningar i Skellefteå föreslagit att kommunen skall vidta skarpare åtgärder för att öka tryggheten i det offentliga rummet och på våra skolor. Det har rört sig om förslag på skalskydd, kameraövervakningsstråk, aktiv kameraövervakning, förstärkt polisväsende, trygghetscenter, tryggare skolmiljöer med mera.

Vi accepterar inte att otryggheten tillåts pågå.

Med anledning av detta har vi följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman:

1. Hur ser kommunstyrelsen på att otryggheten i Skellefteå fortsätter att växa?

2. Anser kommunstyrelsen att det behöver vidtas fler åtgärder för att stävja den växande otryggheten bland unga i Skellefteås offentliga rum. I så fall vilka?

3. Är kommunstyrelsen beredd att vidta åtgärder man tidigare sagt nej till? "

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:

"Frågor: Hur ser kommunstyrelsen på att otryggheten i Skellefteå fortsätter att växa? Anser kommunstyrelsen att det behöver vidtas fler åtgärder för att stävja den växande otryggheten bland unga i Skellefteås offentliga rum. I så fall vilka? Svar: Upplevd otrygghet och verklig otrygghet får inte sammanblandas. Både säkerhetschefen och drog- och brottsförebyggarna rapporterar att de upplever att frågor kring trygghet- och säkerhet är mer aktuellt nu än vad det var för bara några år sedan. Frågor rörande trygghet- och säkerhet kommer in mycket tidigare i olika processer vilket upplevs som positivt. Några exempel som kan nämnas är att trygghetsaspekten efterfrågas tidigt i samhällsbyggnadsprocessen, d v s vid arbetet med översiktsplan för centrum, detaljplaner med mera, och som etableringar av Sara kulturhus och blivande resecentrum.

Det pågår en utredning på uppdrag från Regeringen om kommunernas brottsförebyggande ansvar som ska redovisas senast 15 juni 2021. Det handlar om att tydliggöra kommunernas ansvarsområde samt bidra med förslag hur arbetet kan effektiviseras. I Skellefteå kommun har vi en relativt lång historik gällande det brottsförebyggande arbetet. Trygghetsforum startade år 2000 och samverkan mellan polis och kommun har formaliserats sedan 2009 genom att det skrivs ett samverkansavtal.

Men Skellefteå kommun sticker inte ut negativt i nationella trygghetsundersökningar, kommunen upplevs faktiskt tryggare än andra i dessa undersökningar.

När det gäller anmäld brottsstatistik tillhör Skellefteå de kommuner som har bland den lägsta anmälda brottsligheten i landet, men med en medvetenhet om att kommunen står inför utmaningar när Skellefteå nu ska växa kraftigt bla befolkningsmässigt.

Sen är det rimligt att anta att den uppleda otryggheten kan öka med fler invånare och ifall det uppstår en ökad anonymitet människor emellan i samhället. Det finns även en statistisk relevans i att den anmälda brottsligheten kommer att öka, inte procentuellt utifrån capita utan helt på grund av en ökad befolkning vilket gör det viktigt att fortsätta att prioritera det brottförebyggande arbetet i Skellefteå kommun.

Förebyggande rådet i Skellefteås (FRIS) ANDTS-kartläggning för årskurs 9 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet visar att det är 38% av flickorna i årskurs 9 och 41% av flickorna i årskurs 2 som för det mesta och/eller alltid är otrygga på gator och torg. Den första mätning gjordes 2007, då var siffrorna för flickorna 18%. Det stämmer alltså att det är en negativ trend gällande den uppleva otryggheten för flickor. Denna trend syns inte bland pojkar, för dem är det stabilt över tid. Pojkarna ligger på ca 5% eller lägre i Skellefteå kommun.

Med anledning av det här är arbetet för ökad trygghet prioriterat i det nya samverkansavtalet mellan polisen och kommunen. Målet är alltså att förbättra situationen för främst flickorna för att förhoppningsvis öka deras trygghet.

Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen ska vara kunskapsbaserat och därför har kontakt tagits med institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet samt kriminologiprogrammet vid Örebro universitet för att genomföra kvalitativa studier/intervjuer för att ta reda på bakomliggande orsaker

till flickors upplevda otrygghet på gator och torg samt förhoppningsvis få förslag på åtgärder.

Av samverkansavtalet framgår också att det ska utvecklas brottsförebyggande metoder i Skellefteå kommun, en sådan är Effektiv samordning för trygghet (EST). Syfte med metoden är att förbättra strukturen och systematiken för det brottsförebyggande arbetet samt utveckla lokala nätverk inom det brottsförebyggande arbetet. Ambitionen är att starta upp det inom minst fyra områden under perioden 2021–2025.

När det gäller skolan så genomförs det regelbundet undersökningar gällande trygghet- och trivsel. Gymnasiet upplever att eleverna trivs och är trygga på skolan. Det har under ett antal år jobbats med trygghetsvandringar för att tillskapa en så trygg miljö som möjligt på gymnasieskolorna. Dessutom är bedömningen att skolvärdarnas arbete har resulterat i en upplevt tryggare skola.

Att arbeta för trygghet och trivsel är en del av vardagen inom skolans verksamheter bland annat i form av likabehandlingsarbete som finns dokumenterat i likabehandlingsplanen. Att skapa trygghet är grundläggande för lärande!

Kommunen vidtar ständigt åtgärder för att förebygga brott och skapa trygghet. Följande åtgärder har nyligen vidtagits eller är på väg att vidtas:

 Intelligent kamerabevakning med integritetsskydd kommer snart att aktiveras på Kågeskolan för att förhindra skadegörelse och att ungdomar springer på skolans tak. Åtgärden ska utvärderas under året och vid ett positivt utfall kan det bli aktuellt för fler skolor.

 Intelligent kamerabevakning med integritetsskydd kommer även att användas på Sara Kulturhus. Syftet är förebygga, förhindra beteende som kan medföra otrygghet och brott.

 Kommunstyrelsen har för 2021 beviljat 250 000kr till ordningsvakter i centrala stans §3-område samt begärt in en utvärdering samt förslag på målsättning för verksamheten.

 Kommunstyrelsen har också godkänt Polismyndighetens projekt kamerabevakning i Skellefteå centrum.

Fråga: Är kommunstyrelsen beredd att vidta åtgärder man tidigare sagt nej till? Svar: Det beror helt på olika hädelser över tid nu och senare som kan ske/uppkomma. Faktabaserade underlag är viktigt. Detta utvärderas kontinuerligt. Kommande fakta kan ligga till grund för metoder och åtgärder. Exempel på sådan information kan komma ifrån är

• resultatet från utvärderingen av §3-området
• den effekt som polisens kamerabevakning i centrala stan medför
• resultatet av samarbetet med universiteten om flickors otrygghet
• färdigställande och öppnandet av Sara kulturhus
• Polismyndighetens satsningar i Skellefteå
• brottsutvecklingen i centrala stan
• ett nytt resecentrum

I det stora hela handlar det om vilka människoflöden som uppstår eller hur dessa förändras, om brottsligheten förändras samt beroende på undersökningar gällande tryggheten i centrala stan.

Ordningsvakter är givetvis inte en lösning på vare sig kriminalitet eller otrygghet på gator och torg utan ett komplement till andra åtgärder såsom förebyggande arbete, polisiär eller annan myndighetsnärvaro och kamerabevakning. Åtgärder ska grunda sig på behoven, vilka problem finns och vad beror dessa på? Därför är det viktigt att djupare undersöka varför flickor känner sig otrygga och det är viktigt att få in synpunkter och lägesbilder från ett flertal aktörer för att kunna få ett bra beslutsunderlag.”