Interpellation om Markku Abrahamsson (SD) om bibliotekens framtid (45/20)

Vad anser nämnden att de fallande besökssiffrorna på biblioteken, i jämförelse med övriga riket, beror på?

Bör biblioteken bedriva verksamhet som är svår att relatera till uppdraget i syfte att få fler fysiska besökare, t ex bedriva loppis?

Anser nämnden att kommunen i nuläget bör försöka öka de fysiska besöken på biblioteken eller i högre grad ställa om verksamheten från fysisk och platsberoende till mer digital och platsoberoende?

Hur tror nämnden att vi som invånare kommer att konsumera bibliotekens tjänster om 10 år och hur förbereder ni er för det?"

Kulturnämndens ordförande Daniel Sjögren (S) lämnar följande svar:

"Fråga: Vad anser nämnden att de fallande besökssiffrorna på biblioteken, i jämförelse med övriga riket, beror på? Svar: De fallande besökssiffrorna på biblioteket de senaste åren beror sannolikt på ett flertal olika faktorer. Ett stort tapp var 2017 när Nordsken inte längre arrangerades delvis i stadsbibliotekets lokaler, men besöken har fortsatt att minska även efter det. Ombyggnation på Burträsk bibliotek samt minskade öppettider på stadsbiblioteket med anledning av förberedelse inför flytt till SARA är en annan. När stadsbiblioteket möjliggjorde återlämning dygnet runt via Scandicentrén minskade också antalet som gick in i lokalen för att göra detta.

Fråga: Bör biblioteken bedriva verksamhet som är svår att relatera till uppdraget i syfte att få fler fysiska besökare, t ex bedriva loppis? Svar:I bibliotekens uppdrag finns bland annat att arbeta med frågor om demokrati, bildning och livslångt lärande. Detta går att koppla tätt till exempelvis Agenda 2030 och kunskap om mål 12 som handlar om hållbar konsumtion. När det kommer till specifika aktiviteter låter nämnden verksamheten själv göra bedömningar hur dessa frågor ska uppmärksammas. Att genomföra aktivitet som handlar om att uppmärksamma hållbar konsumtion under hållbarhetsveckan är något som nämnden ser positivt på.

Fråga: Anser nämnden att kommunen i nuläget bör försöka öka de fysiska besöken på biblioteken eller i högre grad ställa om verksamheten från fysisk och platsberoende till mer digital och platsoberoende? Svar: Kulturnämnden anser att vi behöver arbeta med båda delarna. Kulturnämnden ser väldigt positivt på den ökade tillgänglighet till stadsbiblioteket som blir av flytten till att ligga mitt i centrum och i framtiden närheten till resecentrum som blir resultatet av att flytta in i SARA kulturhus. Kulturnämnden ser också positivt på det stora och för varje år ökande intresset för meröppet, där besökarantalet under meröppet 2019 utgjorde drygt 10%. Tillsammans med tjänsten ”bibliotekarie on demand” ser kulturnämnden att tillgängligheten till det fysiska biblioteket och även tillgång till bibliotekspersonal under fler tider kan vara positivt för biblioteksanvändandet. Men biblioteket behöver även ställa om till att bli än bättre att nå invånarna digitalt. ”Vi är där du är” är något som biblioteket strävar efter. Biblioteket har idag såväl böcker, ljudböcker, filmer, tidskrifter och musik tillgängligt via det digitala biblioteket och flertalet nya digitala tjänster har tillkommit på senare år. De digitala medierna har medvetet prioriterats allt mer i mediabudgeten år för år. Kulturnämnden arbetar även med att upplysa och hjälpa invånare med dessa tjänster exempelvis med en bibliotekscykel som kan nå personer som kanske annars inte skulle kommit till biblioteket. Ett annat exempel är den popup-verksamhet som genomförts på exempelvis våra idrottsanläggningar Skellefteå Kraft Arena och Eddahallen. De större idrottsanläggningarna fungerar idag också som ”hotspots” för att ta del av bibliotekets digitala tjänst Pressreader där du kan ladda ner och läsa dagstidningar och tidskrifter.

Fråga. Hur tror nämnden att vi som invånare kommer att konsumera bibliotekens tjänster om 10 år och hur förbereder ni er för det? Svar: Det är svårt att veta hur framtidens biblioteksanvändare kommer att nyttja våra tjänster men några nyckelfaktorer tror vi är viktiga. Dessa är tillgänglighet, ett bra utbud och att vara en aktiv aktör för att främja litteratur, kunskap, kultur, bildning och läsning.Kulturnämnden förbereder biblioteksverksamheten för framtiden med bland annat ett aktivt arbete för att förbättra våra digitala tjänster,

med att tillgängliggöra biblioteksrummen via meröppet och bibliotekarie on demand samt att vi är glada över den ökade tillgänglighet som flytten till SARA kommer att innebära.

I den nya uppkopplade tiden hör biblioteken till de institutioner som tvingats söka aktivt efter en ny roll att spela. När man ej längre är ett lika stort bokförråd, superarkiv eller ensam källa till informationssökning har tanken om biblioteket som en mötesplats vuxit sig starkare och mötesplatsfunktionen har blivit en central målsättning globalt. Att integrera caféer och andra avslappnade platser för möten i biblioteken är en stark trend. Tanken om biblioteket som en tyst plats för isolerad förkovran får allt mer stå tillbaka till förmån för samtal och möten.

Finland toppar listan på de flitigaste biblioteksbesökarna i världen tillsammans med Danmark och deras biblioteksverksamheter har tagit stora kliv mot att fylla biblioteksverksamheten med mer än böcker. Symaskiner, 3D-printrar, laserskärare, VR-utrustning, green screens, TV-spel, poddutrustning och mycket annat. Många inslag genomförs av samarbetspartners utifrån verksamheten som upplåts plats i biblioteksrummet, medan andra inslag är mer permanenta i verksamhet och fysisk lokal.

I arbetet inför flytten till Sara kulturhus har därför biblioteksorganisationen sedan 2016 arbetat utifrån tio rekommendationer från en stor framtidsstudie av danska biblioteksforskare;

1. Nya kompetenser skapar nya aktiviteter i biblioteket

2. Biblioteksrummet skapar förundring och inspiration

3. Biblioteket utvecklar sina digitala tjänster

4. Biblioteket ska ut dit där användarna är

5. Biblioteket ger läsupplevelser och läskunskaper

6. Biblioteket stödjer lärande och digital bildning

7. Biblioteket utvecklar nya samarbeten mellan skol-, utbildnings- och folkbibliotek

8. Bibliotekets ledning satsar på barn och unga

9. Barn ges plats att leka på biblioteket

10. Biblioteket skapar gemenskap och hållbarhet i samhället

Prognoserna har sett mörka ut, men Internet har inte tagit död på biblioteken utan istället tvärtom underlättat omorienteringen mot en ny roll som ”social portal”.

Biblioteksforskaren Ragnar Audunson poängterar att biblioteken är en av få kvarvarande mötesplatser i samhället som är verkligt gränsöverskridande. Vidare uttrycker sociologen Mikael Stigendal att biblioteken har en nödvändig funktion att fungera som ”en brygga från utanförskap till innanförskap” inte minst genom att vara en öppen och tillåtande institution som i hög grad fungerar som ett neutralt offentligt rum där kontakt ges med biblioteksanställda utan utestängande krav. Biblioteken har således fortsatt en central roll i samhället."